Entreprenörer är som skalbaggar

Den som någon gång har läst en kurs i psykologi eller haft en ’motiverande gästföreläsare’ på jobbkonferensen har obönhörligen stött på fyrfältsmatrisen. Ni vet, den där matrisen som ska katalogisera oss utifrån vilket djur vår personlighetstyp är. Ungefär någonting i den här stilen:

Ugglan är klok och tålmodig, bryr sig om både sig själv och andra, och försöker alltid nå en win-win. Krokodilen är aggressiv, bryr sig bara om sig själv och gör vad som helst för att vinna en konflikt. Hunden lever för att göra andra glada och förlorar gärna ett bråk så länge det innebär att alla blir vänner efteråt. Sköldpaddan skyr konflikten likt pesten och kryper in i sitt skal såfort molnen hopar sig.

Även om den är en töntig och förenklad konferensversion av mänskliga relationer och samspel, gillar jag faktiskt djurliknelsen. Att katalogisera människor och sätta in dem i fack är ett naturligt mänskligt beteende, och visst finns det ofta mycket som stämmer i dessa högst generella beskrivningar av personlighetsdrag.

Jag har också funderat en del kring vilken personlighetstyp jag själv är och, vilket kanske har ett större allmänintresse, vilken personlighetstyp entreprenören är.

Entreprenörer tillskrivs ju ofta en mängd olika egenskaper. Orädd, initiativrik, handlingskraftig, beslutsam, målmedveten, envis och många andra ord används ofta för att beskriva en ”sann” entreprenör. En del av dem stämmer i min erfarenhet bättre än andra men inga, och alla, stämmer in på djurtyperna ovan. Och sanningen är nog att inget av djuren i exemplet ovan passar särskilt bra för att beskriva någon med just entreprenöriella egenskaper.

Så vad göra? Jo, initiativrik, beslutsam och målmedveten som jag enligt skolböckerna är, gav jag mig ut på jakt efter ett djur som skulle kunna symbolisera entreprenören och fann – pillerbaggen.

Pillerbaggen

Så vad är en pillerbagge? Sanningen är att det finns hundratals arter  inom denna skalbaggsfamilj, men den mest kända är utan tvivel Scarabaeus Sacer, kanske mer känd som den egyptiska Skarabén. Denna 2 cm långa skalbagge har gjort sig känd i otaliga naturdokumentärer för att den gör små bollar av elefantbajs som den sedan rullar ut i öknen.

Och nej, poängen med inlägget är inte att entreprenörer dras till skit (även om man ibland får ta en del). Poängen med inlägget är denna:

De gamla egyptierna avgudade Skarabén som en inkarnation av solguden Khepri. För dem symboliserade den lilla bajsklutten nämligen inget annat än själva Solen, och baggen måste alltså vara en mini-version av guden som varje dag drog Solen över himlavalvet. Egyptierna såg nämligen att Skarabén inte tog någon skit. När den väl satt sin boll i rullning lät den varken sanddyner, sandstormar eller snyltande konkurrentbaggar röra den.

Om en sanddyn var för hög, grävde baggen helt enkelt en liten dalgång genom den. Kom en sandstorm och blåste iväg baggens boll, gick den tillbaka och rullade en ny. Och de baggar som försökte fula till sig en färdigrullad klutt fick öppna en burk med whoop ass. Så är det förstås än idag, Skarabén har hittat ett vinnande koncept och kör på det sedan tusentals år tillbaka.

Egyptierna såg skalbaggarna som rullade ut sina bollar i öknen. De såg också hur nya baggar kunde komma upp ur sanddyner, som genom magi. För dem var det inga konstigheter: Khepri föddes ur sanden (gryning), hämtade sin boll (solen) och rullade den över öknen (himlen) för att sedan vila på natten. Symboliken var glasklar.

Men sanningen till varför nya baggar hela tiden fortsätter att dyka upp ur intet i Saharas dyner, är att de föds inuti bajsbollarna som deras föräldrar ömt har grävt ner i sanden. De tar sin första mat ur den näringsrika spillningen och växer sig stora nog att själva ge sig ut på jakt efter en alldeles egen boll.

För mig är skalbaggen entreprenören. Entreprenörsegenskaperna får näring av en idé (eller bajsklutt) som man vet är så bra att den bara måste genomföras. Man ger sig ut på jakt efter verktygen man behöver (en fin mocka av godsaker) och formar något verkligt, något konkret (en alldeles egen bajsklutt). Man skyddar sin skapelse med sitt liv och driver den hela tiden framåt, mot ett mål som ibland kan ligga många sanddyner bort.

Ibland kommer det en sanddyn som ter sig obestigbar, men på något sätt lyckas man ta sig genom den ändå. Ibland kommer en sandstorm och havererar hela ens projekt – då får man gå tillbaka till ruta ett och prova igen. Ibland kommer nån och tror sig kunna ta ens boll – dom får smaka helveteseld, för en entreprenör tar ingen skit. Och precis som pillerbaggen drivs också entreprenören av en djup överlevnadsinstinkt – utan entreprenören dör ju idén. Utan idén dör entreprenören.

Som entreprenör har du alltid bajsbollen på din planhalva. Se till att hålla den i rullning.