Jag – politiskt korrekt

Det har märkts allt tydligare den senaste tiden. Anhängare till Sverigedemokraterna går till angrepp på bred front i bloggares och tidningars kommentarsspalter där de beskyller alla som på något sätt tar avstånd från SDs lögner om massinvandring, kostnader för invandring, invandrares brottslighet osv för att vara ”politiskt korrekta”.

Det är egentligen typiskt SD-beteende, så man borde inte bli förvånad. Anfall är ibland bästa försvar och när det egna misslyckade försöket till skuggbudget och partimanifest inte går att försvara utan att skämma ut sitt intellekt, är det enklare att kalla alla kritiker (såna som gillar medmänsklighet, fakta och öppenhet ni vet) för politiskt korrekta. Få verkar dock veta vad det är de svänger sig med för uttryck och åsikter, så jag tänkte se om jag kunde kasta lite ljus på det.

Historia

Uttrycket ”politiskt korrekt” stammar från början från 1920-talets Sovjet där termen användes för att sålla ut oliktänkande. Var man inte politiskt korrekt blev man helt enkelt avrättad då ens åsikter skiljde sig ifrån partiets. Uttrycket spred sig sedan inom vänsterkretsar och betydelsen förblev i stort sett densamma. Skillnaden var att man i övriga världen inte sköts om man inte var politiskt korrekt, man var helt enkelt bara en dålig socialist. På 80-talet började högerkonservativa (rasistiska kristna) falanger i USA använda uttrycket som ett skällsord, och det var först då uttrycket började kopplas samman med ett skällsord som rasister gillar att slunga.

Definitioner

Enligt Wikipedia finns det två gängse definitioner av begreppet:

  1. Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.
  2. Som stämmer väl överens med åsikterna hos det (för tillfället) ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle.

Det handlar alltså om att (1) agera och uttrycka sig på ett sådant sätt att andra människor inte känner sig kränkta, något man ju faktiskt kan tycka hör till god uppfostran. Det handlar också om att (2) ha åsikter som är ganska lika majoritetens, och då man genom opinionsundersökningar kan gissa sig till att åtminstone 90% av Sveriges vuxna befolkning inte tycker det är okej att kalla folk för jävla bla**e och utvisa flyktingar till länder där de kommer att torteras, så är det alltså politiskt korrekt att heller inte tycka det.

Kärnan i det hela

DN’s chefredaktör Niklas Ekdal sa det bäst när han 2006 skrev att

Sedan 15 år tillbaka är detta en stående favorit, oftast utslungad från höger. ’Politiskt inkorrekt’ har blivit en form av beröm i vårt påstått instängda debattklimat, syftande på självständigt tänkande i form av till exempel ne***vitsar och blondinskämt. Avsikten med PC-begreppet är i grunden att legitimera cynism; jag tror inte på växthuseffekt, jämställdhet, bistånd, minoriteters rättigheter, sociala reformer, Amnesty och Läkare utan gränser alltså är jag lite tuffare.”

Visst kan det gå till överdrift. Självklart ska man få hissa svenska flaggan och sjunga svenska nationalsången. Att förbjuda sådant är att gå för långt, det är att misstolka begreppet politisk korrekthet. Men att stolt hävda att man är politiskt inkorrekt är inte tufft. Det är bara ett försök att försvara att man de facto är en skitstövel.

//J

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.