Glöm Tidö 2.0 – Här är listan som nystartar Sverige

Före detta liberala tankesmedjan Timbro och nationalistkonservativa Oikos (oklart om de kan kallas för tankesmedja ärligt talat, det känns mest som en ekonomisk struktur) har satt ihop en lista med 132 reformförslag för en ny Tidöregering. Knappast oväntat då Timbro har haft ett gott öga till SD sedan Uvell var vd, men förstås sorgligt.

Liberalkonservatism som idé kan man skriva mycket (negativt) om men det får bli en annan gång. Här är en motlista med socialliberala förslag som tryggar medborgarnas rättigheter och trygghet, får igång den gröna omställningen igen, och ger individen friheten att forma sitt eget liv. Mycket nöje :)

Miljö & klimat

  1. Grön skatteväxling: lägre skatt på arbete, högre på utsläpp.
  2. Höj gruvskatten, ge kommuner del av den.
  3. Höj flygskatten.
  4. Höj pendlingsavdraget för kollektivtrafik.
  5. Öka investeringarna i järnvägen.
  6. Snabba på utrullningen av termiska batterilager för fjärrvärme.
  7. Rikta om investeringar från kärnkraft till lagring.
  8. Solceller ska vara norm på alla offentliga byggnader.
  9. Förbud mot nya fossildrivna bilar 2030.
  10. Återinför elbilspremien.
  11. Återställ våtmarker för att skapa kolsänkor och stärka totalförsvaret.
  12. Flytta ut trålningsgränserna och stärk de småskaliga vattennäringarna.
  13. Generösa stöd till markägare för att återställa och bevara värdefull natur samtidigt som äganderätten värnas.
  14. Krav på Trafikverket att bara bygga med grönt stål och cement.
  15. Höjda straff för miljöbrott.
  16. Se över VA-lagstiftningen och öka investeringstakten samt betrakta vatten som en cirkulär resurs snarare än linjär.

Landsbygd & lokal demokrati

  1. Stärk föreningslivets ekonomiska villkor.
  2. Utbyggt bredband och mobilnät överallt.
  3. Regionala innovations- och energifonder.
  4. Medborgarberedning i kommunerna.
  5. Kommuner får del av naturresursskatter (exv. vind och gruvor).
  6. MEX-lots och medborgarlots på kommunal nivå.
  7. Utred konsekvenserna av ett system motsvarande ”Tysklandsbiljetten” för kollektivtrafik.
  8. Förbättra samarbetet mellan region, kommuner/kommunförbund och Trafikverket. Ta ett helhetsgrepp kring säkra cykel/skolvägar.
  9. Skriv av del av studielån för personer som flyttar till glesbygd enligt norsk modell.

Kultur & civilsamhälle

  1. Skatteavdrag för donationer till kultur.
  2. Armlängds avstånd görs till lag.
  3. Stärkt stöd till minoritetsspråk och lokaljournalistik.
  4. Stärk skolbiblioteken ekonomiskt utifrån de lagkrav som införts.
  5. Biblioteken garanteras långsiktig finansiering.
  6. Fritt inträde på statliga muséer.
  7. Ratificera ILO 169.

Socialt och familj

  1. Samma barnbidrag per barn oavsett antal barn.
  2. Indexuppräkning av försörjningsstödet.
  3. Se över avräkning från löneinkomst mot försörjningsstödet för att öka incitamenten att komma i arbete.
  4. Nollvision för hemlöshet bland barn.
  5. Lägg in tandvård och optik i högkostnadsskyddet.
  6. Gör det möjligt för personer med aktivitets/sjukersättning att studera på deltid utan att förlora hela sin ersättning.
  7. Stärk rätten för insatser inom LSS.

Bostäder & stadsutveckling

  1. Friare hyressättning i nyproduktion.
  2. Statlig bostadsbyggnadsfond för hemlösa efter finsk modell.
  3. Energieffektivt byggande får stöd.
  4. Blandade bostadsområden mot segregation.
  5. Inför norm för gemensamhetslokaler och skyddsrum i flerbostadshus.
  6. Tillåt balkongsolkraftverk.

Ekonomi & näringsliv

  1. Sänk bolagsskatten till 10 %, höj skatten på utdelning till att motsvara löneskatt.
  2. Progressiv inkomstskatt och höjt grundavdrag.
  3. Lägre arbetsgivaravgifter för småföretag.
  4. Skattelättnader för reparationer och delningsekonomi.
  5. Sänk regelbördan för småföretagen.
  6. Snäva ner RUT och definitionen av hushållsnära tjänster.
  7. Avskaffa ROT-avdraget för insatser utomlands.
  8. Långsam utfasning av ränteavdraget.
  9. Bred översyn av skattesystemet med ingången att skatteväxla löneskatt mot kapitalskatt, men ha med digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  10. Enhetlig moms.
  11. Utred konsekvenserna av UBI inklusive testpilot.
  12. Inför beslutsgaranti: om en myndighet inte kan ge besked eller tillstånd inom utsatt tid ges ett automatiskt godkännande.

Arbetsmarknad & utbildning

  1. Stärk kopplingen skola – näringsliv.
  2. Stärk folkhögskolorna.
  3. Säkra högskolornas självbestämmande.
  4. Stärkta yrkesutbildningar och lärarlöner.
  5. Förbjud koncernupplägg i friskolor, tillåt personalledda verksamheter.
  6. Försök med kortare arbetsvecka.
  7. Slopa karensdagen.
  8. Sänk sjuklönedagarna från 14 till 7, därefter går staten in.
  9. Avskaffa sjuklöneansvaret för företag med färre än sex anställda.
  10. Avskaffa den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgifterna.
  11. Sänk a-kassan till 75 % men förläng dagarna från 300 till 365.

Försvar

  1. Räkna in totalförsvarsperspektivet vid våtmarksåterställning och skogsavverkning.
  2. Investera i inlandsbanan.
  3. Se över en reform av försvarsmakten för att klara den nya tidens krav.
  4. Normera köp av europeiska försvarssystem.
  5. Investera i egen vapentillverkning.
  6. Särskilda medel till civilförsvarsorganisationer.
  7. Stärk vårt digitala försvar och kartlägg hot mot samhällsviktig infrastruktur.
  8. Snabba på omställningen till europeiska IT-system för att minska beroendet av amerikanska leverantörer.

Rättspolitik & migration

  1. Säkra domstolarnas självbestämmande.
  2. Snabbare och mer rättssäkra asylprocesser med PUT som norm.
  3. Rätt att arbeta från dag 1 för asylsökande, inklusive bankkonto och skattekonto.
  4. Samhällstjänst istället för fängelse vid mindre brott.
  5. Fokus på förebyggande arbete mot gängkriminalitet.
  6. Sänk lönekrav för arbetskraftsinvandring till kollektivt förhandlad ingångslönenivå.
  7. Öka resurser till bekämpning av ekonomisk brottslighet för att komma åt både gäng och skattesmitare.
  8. Säkra rätten till privatliv också digitalt.
  9. Rulla tillbaka lagarna om hemliga tvångsmedel.
  10. Förseningar hos Migrationsverket blir automatiskt positivt utfall för den enskilde.

Demokrati & förvaltning

  1. Stärk remissinstansernas och Lagrådets ställning i lagstiftningen.
  2. Lobbyregister och full transparens i partifinansiering.
  3. Förbjud aktiva lobbyister från att leda utredningar.
  4. Rösträtt från 16 år i kommunval.
  5. Ge bättre förutsättningar för medborgarberedning på kommunal och regional nivå.
  6. Förstatliga sjukvården.
  7. Inkludera privata aktörer i välfärden, och SKR, i offentlighetsprincipen.
  8. Förenkla samarbetsmöjligheter och systemdelning mellan kommun och region.
  9. Förbud för rikspolitiker att äga enskilda noterade aktier och värdepapper.
  10. Utred karenstid mellan uppdrag som rikspolitiker och vissa yrken.
  11. Ta bort möjligheten att lägga pengar på hög i företag och ta ut som utdelning samtidigt som man lyfter riksdagspension.
  12. Öka förutsägbarheten för projekt genom att kunna låsa budgetsatsningar över flerårsperioder.
  13. Öka möjligheterna för offentlig sektor att fondera medel över kalendergränser för att bättre hantera snöröjning, VA-investeringar och stora investeringsprojekt.

Internationell politik & bistånd

  1. Sluta med ”gold plating” som norm vid implementering av EU-direktiv.
  2. Sverige ska stå upp som global röst för frihet och hållbarhet.
  3. Minst 1 % av BNP i bistånd, med resultatfokus.
  4. Prioritera flickors utbildning.
  5. Avskaffa bistånd till diktaturer.
  6. Se över möjligheterna för kommuner och regioner att bojkotta krigförande stater.
  7. Gör det enklare att skänka överbliven materiel till biståndsprojekt.
  8. Avbryt importen av ryska naturresurser.
  9. Förläng giltighetstiden på pass till 10 år.

Det här duger inte

Det är frustrerande i kommunpolitiken just nu kan jag säga. Nämndsmöte idag där majoriteten rev upp ett beslut som togs i full enighet på förra nämndsmötet. Inget nytt har tillkommit, det var bara folk högre upp i S och M som tyckte att vi borde tycka annorlunda.

Det är egentligen ett skitbeslut och ändringen är på marginalen. Ordförande la till och med själv ett tilläggsförslag som i princip innebär att vi rundar hans chefer på samma sätt som det förra beslutet. Alla vet hur det ligger till.

Bilden utåt blir tyvärr dels att nämnden inte är självständig,utan lyder under kommunstyrelsen (vilken den de facto verkar göra i allt utom på pappret). Dels också att majoriteten inte har koll på vad de gör (vilket de de facto inte verkar ha). S och M styr Falun, i praktiken S. När M frångår linjen, som man gjorde nu, får nämnden tummen på sig.

Men lika lite som KS skulle bry sig om att vi i MSN tycker att de borde ändra ett beslut, lika lite ska vi bry oss om dem. MSN lyder inte under KS. Det här vet man förstås, så i protokollen hittar vi inget om bakläxan utan den kom genom ”Majoritetsgruppen”. Då så.

Även Moderaterna föll in i ledet vid voteringen, som vanligt. Jag fattar att det här knappt engagerar någon men det gjorde mig lite deppig. Falun styrs idag i praktiken av en handfull socialdemokrater som har jobbat hårt för att öka sin egen politiska makt.

Bland annat har kommunikationskontoret lagts direkt under kommunstyrelsen vilket ökar risken för att det används för politiska snarare än informativa syften. Alla styrdokument lusas ner med hänvisningar till mandatperiodsprogrammet, och när jag protesterade i fullmäktige och tyckte att tidshorisonten borde vara längre när strategier ska gälla i tio år, så kallades jag för antidemokrat av KSO.

Kommunjuristen har behövt fråga kommunalrådet om hon ”får” lämna ut offentliga handlingar. Flera har vittnat om en nämndsordförande som betett sig hotfullt mot tjänstemän och som toppstyr nämndsmöten med olika härskartekniker.

Jag har partikollegor som har slutat med politik för att de blivit så tilltryckta av socialdemokrater. Många gamla principer har rivits upp den här mandatperioden och det är svårt att lita på styret numera.

Men hey, Moderaterna fick bygga om en vägsnutt för 14,9 miljoner för att minska kötiden genom stan med 20 sekunder. Hoppas de är nöjda, för det är allt de fick ut av att lyda under samregera med S.

Borde du gå med i ett parti? Här är mina råd

Jag gick med i Centerpartiet kring 2015, när det stod rakryggat i flyktingkrisen. Jag ville stötta C symboliskt genom ett medlemskap, men inte mer än så. Medlemsbrev och annat jox hamnade i återvinningen, jag var inte där.

Men kring 2020 kände jag att jag behövde förändra saker. Åtminstone försöka. Jag gick Höj röstens Politikerskola (den är otroligt bra och rekommenderas varmt) och aktiverade mig samtidigt som medlem.

Det var pandemi, så alla medlemsmöten var digitala. Det passade mig, och ganska snabbt började jag få något slags förtroende, särskilt i frågor jag visste något om (företagande, digitalisering etc.).

Jag blev satt på listorna och kom in i kommunfullmäktige i Falun + miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ersättare. Nu ställer jag upp för omval, och det här är vad jag har lärt mig.

Sätt gränser, gå att lita på

Under promise – over deliver. Det är ju lätt att ta på sig mycket när man brinner för något. Men sätt gränser för ditt engagemang och var tydlig med dem. Dina partikamrater ska kunna lita på att du gör det du tar på dig så håll det du lovar, men lova inte för mycket. Om du har hamnat i ett bra gäng så respekteras det.

Jag hann skilja mig under valrörelsen, någon som kastade om livet. Att vara själv med barn varannan vecka gör att jag inte kan gå på alla medlemsmöten, och inte heller vara en bra ledamot i kretsstyrelsen. Det kommer ändras när barnet blir äldre, men just nu är det så. Jag kommunicerade det, det respekteras, och jag dyker upp påläst när jag ska i övrigt.

De tre domänerna

För alla som är med i ett politiskt parti finns (bör det finnas) tre domäner. Den första (jag kallar den ibland för den gröna) innehåller frågor som är viktiga för dig, där du och partiet tycker lika. Här kan du troligen också bidra en hel del och kanske till och med förändra saker. Det här är varför du valde att gå med.

Den andra domänen innehåller röda linjer, gränsdragningar. Här finns politiska positioner du absolut inte kan acceptera. Om du går med i ett parti idag så bör det innebära att den här domänen just nu är tom. Om partiets politik över tid förändras så bör det innebära att du går ur. Gör det, du har viktigare saker för dig än att representera och försvara sådant du känner är fel i grunden.

Den tredje domänen är allt annat. Den stora gråa massan av frågor där du kanske har åsikter, men inte så starka att du slåss för dem aktivt. Ett parti måste ha en ståndpunkt i alla frågor, men det måste inte du. Det kan du inte (om du inte är ledarskribent antar jag). Den här domänen är priset du betalar för att kunna få effekt i den gröna domänen.

Det kräver ett visst mod att på direkt frågor säga ”det där vet jag faktiskt inte så mycket om” eller rentav ”det du tar upp är inte en särskilt viktig fråga för mig”. Men det är ju sant. Var också sann mot dig själv. Gärna partilojalitet – men med måtta!

Är det värt det?

Jag har alltid varit samhällsengagerad. Innan partipolitiken var jag aktiv i Företagarna. När jag tog beslutet att byta plattform från opinionsbildning till partipolitik så var det för att jag trodde att min tid kunde få större utväxling ”på insidan” jämfört med på utsidan. Jag hade rätt.

Med det sagt så lägger man in en hel del tid, energi och engagemang i det här. Särskilt om man sitter i opposition kan det resultera i frustrerande lite framsteg.

Fråga dig själv åtminstone någon gång per år om det är värt det, eller om du kan göra större skillnad någon annanstans. Jag själv har landat i att ge politiken minst en mandatperiod till innan jag kan säga säkert. Fyra år är kort tid men åtta år är en tiondel av livet och börjar vi prata tolv, sexton, tjugo så ska man verkligen tycka att det är viktigt.

Jag gör ingen hemlighet av att jag vill till riksdagen. Om den dörren visar sig stängd om fem år så kommer jag nog inte orka, om den står på glänt så kör jag. Långsiktighet är bra i politiken.

Snabba tips i början

  • Hitta ett par i din krets eller distrikt som du tycker verkar vettiga och intressanta. Bjud dem på lunch och be dem berätta hur de upplever partiet och dess politik. Du kommer lära dig enormt mycket! Jag bjöd vårt kommunalråd, distriktsordförande och riksdagsledamot men välj de som känns bäst för dig.
  • Gå på medlemsmöten och visa framfötterna i frågor där du är påläst och engagerad. Lyssna mer än du pratar i allt annat.
  • Ha koll på dina gränser och styrkor redan från start. ”Hur kan jag hjälpa det här laget?”.
  • Var prestigelös, tro inte att en hög position någon annanstans köper dig en hög position här från start.
  • Förstå föreningskultur. Du kommer inte alltid att få din vilja igenom, men säger du kloka saker och är att lita på, så kommer fler och fler också börja lyssna.
  • Se upp för dysfunktionella grupper och backa hem/gå ur om du märker att det inte fungerar.

Undrar du något?

Fråga gärna i kommentarerna!

En lektion i icke-politik

En dimmig morgon i september. Jag vaknar, slår upp ögonen, slår på telefonen. Notisen kommer direkt: regeringen ska sänka elskatten!

Gärna för mig, tänker jag, och läser vidare. Men det är skralt med information. ”Nästan tio öre per kilowattimme vid årsskiftet” är den enda formuleringen jag hittar. En sänkning med nästan 20 %. KD skriver långt och stolt på sin instagram, men vad innebär det? Är det med eller utan moms? Inte oviktigt eftersom vi, när det kommer till elektricitet, betalar moms även på skatten.

När det till slut klarnar vid en pressträff, visar det sig att sänkningen är märkligt exakta 9,875 öre. Och nog kan det kännas som en hel del, men regeringen slår knut på sig själv för att inte nämna att den – som gick till val på att få bukt med elpriserna – hittills bara har höjt skatten.

Elskatten räknas nämligen upp automatiskt varje år om regeringen inte aktivt agerar, och det har den inte.

Jonas Hallgren sammanfattar det hela kärnfullt på Bluesky:

2023: Höjning 4 öre (inkl moms)
2024: Höjning 4,5 öre
2025: Höjning 1,375 öre
2026: Hurra! Tidö ftw! Sänkning 9,875 öre

Dagens sänkning är alltså en på öret exakt återgång till hur det var innan regeringen tog makten. Ni vet, när det lät såhär:

Och att Elisabeth Svantesson behövde tre år på sig för att icke-sänka elskatten sammanfattar väl ungefär den här regeringens hela politik.

Men regeringen inför också ett kostnadstak som skydd för konsumenterna! Över 1,50 kronor/kWh går man in och stöttar svenska hushåll. Det är bara det att sådana priser på månadsnivå endast har inträffat 8 av 116 månader de senaste tio åren.

Sedan 2022 har EU dessutom infört åtgärder, och varken under 2023 eller 2024 var vi i närheten av 1,50 kr/kWh ens i elområde 4.

Så vad har vi fått av en regering som i princip vann valet på att fixa el- (och bensin-)priserna?

Tre höjningar, en symbolisk sänkning och ett löfte som inte kommer kosta något att ställa ut.

Vi ska heller inte glömma varför elpriserna har stigit markant under augusti och september i år. En orsak är att regeringen har stoppat ett stort antal vindkraftparker, framför allt till havs. Men huvudorsaken är ett förlängt stopp i Oskarshamnsreaktorn, samtidigt som Ringhals 4 är avställd för planerat stopp. I den stabila, pålitliga kärnkraften vi ska finansiera med skattegarantier, ni vet.

Man blir matt.

Sänkt matmoms är dåligt

I alla fall om man frågar den samlade expertkåren som sågar regeringens utspel vid fotknölarna. Skälet är inte nödvändigtvis att man ser en risk för att handlarna höjer priserna med motsvarande belopp (det skedde inte 1996, men situationen är förstås lite annorlunda nu också).

Skälet är att statens inkomster minskar, och att motsvarande belopp hade kunnat göra större skillnad på andra håll när det gäller att stärka konsumenternas köpkraft.

Det vi ser är tyvärr en borgerlig regering som helt har slut på idéer kring hur lågkonjunkturen ska brytas: först höjdes ROT-avdraget, nu sänks matmomsen. Ingen framtidstro, inga visioner, inga stora ingrepp för att få bukt med grundproblemen. Och man verkar livrädda för att genomföra åtgärder som skulle kunna få någon att tro att man gör det bättre för de mest utsatta.

Man måste komma ihåg att regeringen sitter i händerna på SD, som i sann populistisk anda jublar över det här ovetenskapliga luftslaget. Sånt är de ju bra på.

Vad som oroar mig desto mer, är att även Centerpartiet stämmer in och vill sänka matmomsen. Varför? Är vi också populister, eller har vi inte läst Riksrevisionens slutsatser från utredningen på området? Det här är dålig politik som inte löser någonting. Ta striden för enhetlig moms istället, och börja ta steg mot att bygga ett nytt skattesystem som är anpassat för dagens och morgondagens samhälle.