Vulkansäkra din portfölj

Skrev ju lite igår om Katla och den faktiskt ganska stora risken att det smäller. Det kommer onekligen att innebära en del förändringar för kanske framför allt oss västerlänningar, och vid varje större förändring finns det enorma möjligheter för den som håller sig i framkant och vågar springa på moroten.

För de som nöjer sig med att sponsra de som springer på morötterna finns det ju naturligtvis också pengar att hämta. Jag har fnulat lite på hur en vulkansäkrad portfölj skulle kunna se ut och hittat några punkter som kan vara bra att ha i bakhuvudet för den smått paranoide investeraren.


Flygbolag – Sälj och sälj snabbt. En nobrainer egentligen, SAS förlorade 460 miljoner kronor under de få dagar som askan från Eyafjallajökull stängde flygplatserna i norra Europa. Ett utbrott från Katla kommer att leda till ett blodbad i branschen.

Övrig transport – Den enes död den andres bröd. Varor och många människor kommer fortfarande att behöva ta sig från A till B. Båtar, bussar och tåg kommer att fylla tomrummet.

Industri – Det är bara att kolla på vilka företag som klarade det senaste askmolnet. Fordonsindustrin hade stora problem, BMW fick stänga ner tre anläggningar och Volvo fick leverantörsproblem som bara avhjälptes eftersom stoppet var så kort. Skulle ett långvarigt utbrott drabba Europa så sitter fordonsindustrin brunt till. I andra fall var det främst leveransproblem utåt som drabbade företagen. Exempelvis läkemedelsindustrin fraktar mycket med flyg, och hade stora problem med flaskhalsar.

Skogsbruk – Jag kan inte se några större konsekvenser för skogsbruket, business as usual.

Jordbruk – Beroende på mängden aska som singlar ner över oss, och långvarigheten i utbrottet, kan konsekvenserna för jordbruket bli högst olika. Om vi t.ex. får ett askmoln som ligger kvar i atmosfären under, säg, oktober till mars så kommer det naturligtvis att påverka jordbruket mindre än om vi får ett askmoln som ligger ivägen för solen under sommarhalvåret eller ännu längre. Lite nedfallande aska är faktiskt bara trevligt för bönderna eftersom den för med sig gratis näring, men för mycket aska är naturligtvis inte bra. Överlag tror jag att de negativa aspekterna för jordbruket kommer att dominera.

IT – Här måste man vara selektiv. Det finns en risk för att satellitkommunikationer blir utslagna eller åtminstone drabbas av stora störningar. Företag som baserar sin inkomstmodell på den typen av kommunikation ligger alltså riktigt pyrt till, men förhoppningsvis kan atlantkablarna ta en stor del av smällen. Frågan är hur det kommer att gå för spionsatelliter och liknande, men det hör inte hit. När folk inte kan flyga tror jag att efterfrågan på videosamtal kommer att öka, något vi såg redan under de få dagar som flygen stoppades i april.

Bank, finans & försäkring – Förutom att dessa branscher alltid löper stor risk att dras med ner i en eventuell västvärldslig depression, kommer askmoln och utbrott knappast att påverka dem särskilt mycket.

Energi – Förmodligen business as usual. Flygindustrin står bara för 2% av fossilkonsumtionen, en försumbar andel. Om delar av industrin slås ut finns dock en chans för lokalt (nationellt) fallande elpriser. Allt beror, som ni förstår, på.

Geografi – Det är rimligt att tro att det södra halvklotet kommer att kunna ta stora kliv framåt under den tid det tar för det norra halvklotet att anpassa sig till den nya vardagen. Framförallt tror jag på BIC-delen av BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Däremot finns en viss risk att länder som producerar färskvaror riskerar att få sina huvudköpare bortsläpade ifrån sig, en följd av att långa transporttider med exv fartyg förstör produkterna. Detta är farligast i Afrika där man odlar en stor andel exportvaror.


Så med det i bakhuvudet tog jag mig friheten att knåpa ihop ett par portföljer, en lite mer noggrann och petig för oss med kontrollbehov och starkt överdriven tro på vår egen förmåga, den andra mer översiktlig och enkel: bara att trycka in stålarna och vänta. Min filosofi trogen tänker jag inte diversifiera sönder mig, det lämnar jag till er.
(Och som vanligt är ni själva helt ansvariga för investeringsbeslut. Lita inte på mig.)


En liten förklaring månne?

  • Certifikaten för jordbruksprodukter är med för att jag tror på fallande produktion till följd av utbrottet. Minskat utbud leder som bekant alltid till högre priser. USA och Ryssland är världens största producenter av vete. Om de får problem får vi alla problem.
  • Kina och Brasilien tror jag kommer klara sig bra.
  • Oljan stiger troligen på sikt vilket den alltid gör på sikt, medan sänkt elpris är lite gambling.
  • Jinhui och Golden Ocean är världens två största torrfraktsrederier. Jag tror inte att priserna på oljefrakt kommer att speglas av ett utbrott, däremot kan torrfrakten ta över flygets uppdrag.
  • Cisco är en av världens största leverantörer för videokommunikation.
  • De två finska innehaven är defensiva eftersom jag tror på svag påverkan i skogsbruk och bank.

  • Här är allt jordbruk ihoptryckt i ett certifikat som speglar RICI Jordbruk. Indexkomponenterna är majs (13,82%), bomull (13,16%), vete (13,16%), sojabönor (7,89%) och kaffe (7,89%).
  • Ta en valfri billig Latinamerikafond. De är ungefär lika bra allihopa så välj utifrån favoritbank eller tärning.
  • Carlsons är en bra kinafond, men om du har bättre alternativ så by all means. Fonder är inte riktigt min starka sida.
  • Holmen är ett defensivt innehav. Mycket skog för pengarna.
  • Jinhui och Golden Ocean har vi pratat om.
  • Olja också.

Och det mina damer och mina herrar är ungefär så domedagsprofetisk jag tänker bli angående det här. Det finns verkligen en risk att det blir problem av det här, senast Katla härjade hade vi inte reguljärflyg, satellitkommunikation och Just-in-Time-produktion. Nu har vi ett samhälle som bygger på att inget går åt helvete.

Nu ska jag ut och gräva en bunker i rabatten, ha en fin en.

//J

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.