Våren hittills

Dags för ett grönt inlägg tror jag bestämt, ett välkommet avbrott från SEO, affiliatemarknadsföring, tuffa skrivuppdrag och annat som hör en webbyrå till.

Förra våren sattes det som nån kanske till och med kommer ihåg potatis i den grenfeldtska rabatten. Skälet var förstås att vi hade en rabatt, och en sådan är ju synd att försumma, i kombination med att jag inte är så mycket för blommor utan hellre odlar saker jag kan (äta) ha nytta av.

Även i år fick jag dock kompromissa en smula med det övriga hushållet som gillar saker som inte bidrar med något annat än lite ögongodis, så penséer fick återigen äntra jorden. Så här såg det ut för några veckor sen när allt hade satts och planterats. I lilla rabatten har grannens jordgubbar tagit sig över till oss, och det har man ju såklart inte jättemycket emot.

Klicka för större bild (gäller alla här under också för den delen)

Blasten som sticker upp bakom blommorna är vitlök som jag satte redan i höstas. Alla utom en överlevde vintern med bravur trots att de hade hunnit komma upp en bit, troligtvis var det det tjocka och konstanta snötäcket som räddade dem. Klyftorna plockade jag direkt från en färsk vitlök jag köpte hos torghandlaren, så länge de inte är besprutade eller bestrålade så fungerar det uppenbarligen utmärkt. Om man själv blir sugen så är det viktigaste att tänka på att man väljer så stora klyftor man bara kan – ju större klyfta desto större blir löken.

Årets grödor

Efter vinterns insomnade projekt som gick ut på att skapa ett forum för folk som ville byta fröer hade jag minst sagt en hel del att välja på inför årets säsong. Eftersom flickvännen lagt veto mot allt som växer ovan jord, typ sallad, spenat, majs etc. var jag återigen förvisad till rotfrukternas spännande (nåja) värld. Såhär blev årets plantering:

Vetet smög jag med, men efter en vinter i bilens handskfack med omväxlande +20/-20 verkar det inte gå så bra för det. Faktum är att jag hittills inte har en aning om hur det går för varken sockerrot, lök eller polkabeta – de är totalt omöjliga att skilja från ogräset som också passar på att spira. Tålamod är ju inte direkt en av mina största styrkor, snarare tvärtom, men i det här fallet är det nog bara att vänta och se… Något som däremot kommit upp är rödbetorna:

De är av sorten Bulls Blood, och namnet har de dels fått för att roten fullkomligt dryper av mörkröd saft, dels för att bladen är vackert röda och kan liva upp vilken sallad som helst under sommaren. En extra fördel med de röda bladen är ju att man kan skilja dem från ogräset också. Något annat som också växer fint är de potatisar jag måste ha missat att ta upp i höstas. På bilden nedanför kan ni tex se några av blasten mellan väggen och vitlökarna. De har hamnat lite här, där och varstans, men eftersom jag inte vet hur det andra tar sig (och eftersom potatis är gott) så kommer de att få vara kvar.

I helgen var jag och tjejen på loppis, och lyckades hitta en schysst blomlåda för några tior. Självklart var det första helgen utan bil för oss men vi fick hjälp av bilburen släkt medan vi själva cyklade vidare ner på stan och köpte lite kryddor och en tomatplanta. En gammal kruka som spruckit i botten under vintern grävdes också ner i rabatten och kommer att få nån fin blomma i sig, och allt som allt kan man säga att vi för tillfället är rätt nöjda med hur baksidan ser ut (åtminstone växtmässigt). Det går – även i hyresrätt.

//J