och bloggen som vägrade dö
1250 besökare, 60 kommentarer, 150 likes och dryga femtiotalet retweets blev resultatet av de 203 ord som i mild affekt skrevs på fem minuter en onsdagsmorgon i februari. Ett tack till alla er som tog er tiden att sprida och kommentera det inlägget är förstås på sin plats. Tydligen satte det fingret på något, för sällan Läs mer…
Jag har akademikerföräldrar. Jag är skilsmässobarn. Uppvuxen i Solna och i Upplands Väsby. Mitt första jobb (säljare) betalade så dåligt att jag plankade på tåget och levde på mjölk, ris och nudlar varje dag i ett år. Jag har 160 hp men ingen examen. Jag har en studieskuld på 115,000. Jag har misslyckats med fyra Läs mer…
Vill bara vräka ur mig det här lite snabbt, ni som är vana vid seriösare grejer får ursäkta. Det kommer bara att lite kort handla om Falu Kommun, och deras syn på det här med kommunikation. Måhända är jag lite färgad av tidigare möten med falu kommun, men det skadar ju inte att lufta vad Läs mer…
Jag sitter här i all min påskledighet och läser det senaste på DN om Emil Linnel, 23-åringen som dog för att SOS Alarm inte ville skicka ut en ambulans. Brödet står på jäsning, och snart ska hela familjen ut på utflykt med målet att ”bestiga” ett av de många berg som omger Falun. Ikväll väntar Läs mer…
Ett tag sen jag skrev här, och lika gott är väl det. Man ska ju egentligen bara öppna munnen (eller klicka ”add new post”) när man faktiskt har någonting att säga. Jag har precis tagit mig tiden att läsa alla artiklar som hittills kommit ut av Maciej Zaremba kring den svenska skolan (läs här, här, Läs mer…