Svininfluensan, säsong 2, avsnitt 1

Så har nyheter om årets influensa börjat nå nyhetsredaktioner runt om i vårt avlånga land. Än sålänge är det förstås ingen större nyhet eftersom valet fortfarande säljer fler lösnummer. Men det kommer nog ska ni se.

Den 11 juni förra året klassades svininfluensan som en pandemi, en livsfarlig våg av död vars spridning presenterades med diagram, illustrationer och animationer som kunde varit hämtade ur en katastroffilm. Ni vet, en sån där man börjar med ett litet utbrott som sedan snabbt sprider sig och sveper in först USA, sedan hela världen, i röd grafik.

Nu är svininfluensan tillbaka. H1N1. Destroyer of worlds.

Fast i år kallas den förstås bara säsongsinfluensan, och inga större larm har gått. Egentligen är det lite underligt, eftersom Sverige fortfarande sitter på stora mängder av de 11 miljoner doser som i panik köptes in för runt 400 miljoner kronor. (Vi hade förresten tur, originalbudet var 18 miljoner doser för 1,3 mdr.) Socialstyrelsen och andra inblandade borde väl göra allt för att skrämma folk till vaccinering, som man gjorde förra året?

Kanske har de insett det omöjliga i att skrämma folk nu när korten är på bordet. När pandemin, som ju aldrig var en pandemi, dödade 18 000 människor istället för ”beräknade” 2 000 000. För att sätta det i perspektiv: två miljoner dör av tbc varje år, 18 000 barn dör av svält varje dag.

Jag hoppas att årets diskussion kring svininfluensan kommer att handla mindre om dödspanik och mer om den självrannsakan WHO och en stor mängd statliga myndigheter världen över borde ägna sig åt.

//J

7 svar på ”Svininfluensan, säsong 2, avsnitt 1”

  1. Jag är fortfarande stolt ovaccinerad då jag inte trodde på de svarta rubrikerna i fetstil. Känner ingen som insjuknade i svininfluensa förra året, och de flesta jag pratat med känner inte heller någon som gjorde det. Årets omgång har säkert dessutom anpassat sig så vaccinet inte biter. Men den som lever får se :)

  2. Ja, och leva lär nog de flesta göra sett till statistiken. ;)
    En endaste av mina vänner vaccinerade sig förra året, han var den enda jag känner som också fick svininfluensan.

  3. Haha, ja du ser… min ömma moder vaccinerade sig också, och hon var sänkt i två veckor pga vaccinet. Nä, det var en hysteri över svininfluensan, fanns ju inte ens några garantier för att vaccinet ens skulle funka. Väl bortkastade skattepengar, sanna mina ord.

  4. Jag hade svinis förra hösten!
    Jag fick den i början av november, och hann därmed inte bestämma mig huruvida jag skulle ta vaccinet eller ej. (Jag hade nog tackat nej ändå.)
    Och jag dog inte av den trots att man tillhörde riskgrupper (de flesta förutom gamling och spädbarn tror jag), såsom kraftigt överviktig, f.d. storrökare, astmatiker, dålig kondis och aldrig motionerar (vi som ändå skall dö snart).
    Men den var inte att leka med. Ständig hosta som knappt dämpades av receptfria preparat, vilket t.o.m. ledde till skador på muskulaturen, värk i hela kroppen, en feber som tangerade 40-strecket och som pricken över i så fick man en släng av lunginflammation efter en vecka av ”bara” flunsan och hostade blod.
    Sedan var man helt slut en månad efteråt, men inte dog man av det. Dock kan jag förstå att vissa redan sjuka eller svaga människor kolade av den, men de skulle nog ha trillat av pinn snart ändå.
    Men nu känner jag mig mer säker mot nästa omgång än om jag tagit vaccinet.

  5. Men åh. Hoppas de inte förstorar hela snoreriet igen. Det var ju nästan så man gick och blev hypokondrisk sist.

  6. Vaccinet gav en del biverkningar som kronisk sömlöshet. Jag har för mig att jag hörde att vaccinet passerat bäst föredatum också.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.