Säljarjävel eller medmänniska?

Jag hade just en Twitterkonversation med SEO-veteranen Urban Grotherus och känner väl att jag vill skriva av mig lite. Vill först och främst understryka att jag varken är ovän med, eller har något som helst emot, Urban. Det här gäller uteslutande ämnet säljare och där har vi, vilket man såklart får ha, delade meningar. Jag börjar med att publicera dialogen vi hade på Twitter:

@grenfeldt: Irriterande: Dåliga säljare. Mer irriterande: Folk som ser och rackar ner på säljare. _Alla_ förtjänar vanligt hyfs och respekt.
@UrbaLill: Mest irriterande: De som tror att de är säljare och läser innantill från manus.
@grenfeldt: Absolut, men att önska trevlig dag och nej tack är ju måttligt mer ansträngande än att dra luren i örat på dem.
@UrbaLill: Inte när Tele2 ringer för 3:e gången samma vecka. Yrkesmän respekterar jag men inte amatörer som ringer.
@grenfeldt: Då tycker vi olika. Ingen är fullfjädrat säljproffs från början.
@UrbaLill: Nej och tills dess de är det, blir det ett mycket kort samtal när de ringer. Företagen får väl ge lite bättre utbildningen först
@grenfeldt: När det kommer till försäljning så är det learning by doing som gäller. Teoretisk kunskap räcker inte särskilt långt.
@UrbaLill: Jag vet, jag har själv utbildat säljare. Och då får man får man lära sig ta ett antal mer eller mindre otrevliga nej.
@grenfeldt: Mjo, men man kan ju undra varför det ska “ingå” att bli “pissad på” av otrevliga kunder… Just sayin
@UrbaLill: Härda dem. Cold calls, canvas-besök ger runt 90% nej i början. Pallar man inte det så har de inte där att göra.

Vem pratar du med?

Min ståndpunkt är alltså, att det faktiskt inte skadar att vara lite trevlig. När telefonen ringer vid sju på kvällen (eller mitt på dan om du är företagare) med okänt nummer och du svarar, så kommer du med stor sannolikhet att få prata med en person som

  1. förmodligen jobbar kvällstid
  2. förmodligen går på uteslutande provisionslön
  3. förmodligen inte är särskilt gammal
  4. förmodligen inte har lika många högskolepoäng som du
  5. förmodligen har blivit skriken på av 200 personer före dig.

Livet är, kort och gott, inte helt dandy.

Personen går på provision, och vet att du delvis är ansvarig för att han eller hon ska få betalt, och visst kan sånt leda till att en del säljare trycker på för hårt. Men jag har aldrig varit med om en säljare, bra eller dålig, som tjatat på mig efter att jag på ett trevligt sätt har förklarat varför jag inte kan eller vill köpa, och önskat lycka till med nästa samtal. Aldrig.

Snarare hör man hur personen i andra änden skiner upp. Kanske sålde hon inget, men hon slapp höra att hon borde dra åt helvete, och fick istället en klapp på ryggen. Och vad kostade detta mig? Ingenting. Inte ett dugg. Tvärtom lyckades jag förmodligen avsluta samtalet snabbare än om jag hade hållit på och skrika eller komma med invändningar, och vi båda sparade lite tid.

Men Urban är alltså av åsikten att man ska härda säljare. Lära dem ta skit. Sålla bort de svaga, de som inte pallar. Och det verkar nästan som att vi i samhället har ett ansvar att göra detta, eftersom Urban menar att man inte ska respektera “amatörer som ringer”, inte i egenskap av säljchef vad jag förstår, utan i egenskap av presumtiv kund. Och jag vet att det låter som att jag kanske riktar allt det här mot just Urban, men det där är en åsikt som jag vet delas av merparten av oss, från familj till företagskollegor. Inget personligt alltså.

Varför hatar vi säljare?

Få yrken är så bespottade som säljyrket. Ändå är säljare så gott som alltid företagets viktigaste resurs, och jag har träffat på många “säljsluskar” som tjänar bättre än marknadschefer och verkställande direktörer. Varför hatar vi, samhället, denna yrkesgrupp? “För att de stör mitt i middan”? Kom igen, tror du att de gillar att arbeta middagstid medan du sitter hemma och njuter av din franska löksoppa? “För de ger sig aldrig”? Lägg av, lär dig säga nej istället.

Med flera års sälj i ryggen, och lite perspektiv från hur det är i andra ringhörnan, kan jag med en liten obetydlig gest göra någons dag. Antingen kan jag bidra till en kultur som ska “härda” svaga säljare med skrik, hån och hot. Eller så kan jag säga “nej tack, jag vill inte slösa din tid för jag kommer inte att köpa det här, men lycka till med nästa kund och ha en trevlig kväll”. För mig är valet ganska lätt.

Vad tycker ni om säljare? Hur ska de bemötas?

//J

23 thoughts on “Säljarjävel eller medmänniska?

  1. Själv är jag otroligt säljartrött efter att har varit inblandad i ett par företag och aldrig bytt mobilnummer. Det brukar resultera i ett klick ganska snabbt.

    I fortsättningen kommer det nog att bli ett: “Nej, tack. Ha en bra dag”.

    Kanske blir världen en marginellt bättre plats då?

  2. Det är klart att säljare är skitbra och viktiga för mig som kund men aldrig någonsin har väl en telefonförsäljare ringt dig och erbjudit något du verkligen behöver?

    Jag är oftast trevlig mot telefonförsäljare och tycker det är kul att tjöta lite. Har inte och kommer sannolikt aldrig köpa något via den kanalen dock.

  3. Där finns en rad olika anledningar till att jag ogillar telefonförsäljare:

    1) Jag är och har aldrig varit intresserad av deras produkt.
    2) Företaget har redan ringt en handfull gånger denna månaden.
    3) Säljaren rabblar ett långt manus som jag inte vill höra.
    4) Säljaren tar inte nej utan försöker säga hur fantastiskt det är.
    5) Företaget hävdar att det är gratis när det inte är det.

    Idag klickar jag bara säljare eftersom det sparar oss båda tid. Varför ska jag tacksamt spendera tid åt att ta emot skräp som jag varken är intresserad av eller har nytta av samtidigt som jag ska vara trevlig mot personen när man inte ger sig trots att jag redan sagt nej ett otal gånger?

    Min förhoppning är att ROI går genom golvet så att vi på sikt slipper meningslösa telefonförsäljare och att företagen faktiskt måste börja anstränga sig i sin marknadsföring.

  4. Jag försökte ge mig in i konversationen på Twitter men kom ut alldeles för sent i starten så jag tar det här. Har själv jobbat som säljare och försäljningschef i mer än 10 år och dessutom som den värsta sortens säljare, bilsäljare, dammsugarsäljare och annonssäljare på Gula Sidorna. Folk har gapat åt mig mer än en gång. Personligen har jag nog lärt mig av detta under årens lopp och behandlar en säljare, oavsett nivå, med respekt, mer och mer för varje år faktiskt. Det har säkert hänt någon gång att jag vart mer tydlig än jag önskar i ett samtal och avslutat det på ett inte fullt så trevligt sätt. Men generellt håller jag med dig Jonas, säljare är som alla andra nya på det dom gör i början och det spelar ingen roll vilket yrke vi tittar på, det är lika för alla. Om jag är på rätt humör brukar jag ibland låta säljarna träna lite på mig vilket jag tycker är kul och (förhoppningsvis) får säljaren ut något av det. Det roligaste och absolut bästa jag vet är när man har ett samtal med en säljare och denne kör alla säljstegen “by the book”, det är så klockrent eftersom det funkar! Be nice!

  5. Även ett “nej tack, jag vill inte slösa din tid, men lycka till med nästa kund och ha en trevlig kväll” härdar. Det hjälper i bästa fall också säljchefen att få ett mer uthålligt team av säljare.

    Men, om Urban menar att säljchefer och system som sticker ett manus i händerna på en novis utan träning ska bemötas med samma respekt som de visar mig, så ok. Då ska säljchefen och företaget ha en rejäl spark där bak, inte säljaren.

    Personligen anser jag mig av rent mentalhygieniska skäl inte ha råd med “skrik, hån och hot”. Det kostar på så mycket att städa efteråt. Men även jag misslyckas ju ibland.

  6. Johan: Du är nog inte ensam om att göra så, men ja – jag tror nog att du åtminstone kan göra en människa lite gladare.

    Erik: Nej, det är såklart inte särskilt ofta, men som du säger så skadar det ju inte att vara trevlig. =)

    Stefan: På punkt fem håller jag givet med dig, få saker är värre än fulsälj! Men om vi kolla på dina punkter så är det ju eg
    1) En dålig produkt
    2) Ett dåligt företag
    3) Ett dåligt system
    du ogillar. På fyra upprepar jag med en dåres envishet att det finns flera sätt att säga nej på. Vissa mer effektiva än andra. Att du ska spendera tid är det ingen som säger, snarare menar jag ju tvärtom – att ni båda ska spara tid. Och varför du ska vara trevlig är nog en fråga du själv får svara på.

    Christian: Gott, vi mot världen! ;)

    Lasse: Tack för bästa kommentaren! Klok på så många sätt och nivåer.

  7. Jag har ett annat perspektiv på det hela än dig Jonas. Jag började själv en gång i tiden som säljare på 100% provision. Jag har även sålt på telefon och varit aktiv i den säljbranschen i dryga 30 år på olika befattningar och skilda nischer.
    Jag har också utbildat säljare, ett steg där var att skicka in dem till de kunder man visste avskydde att få obokade besök från gatan eller telefonsamtal.
    Arbetet som säljare är krävande, plockar du in som telemarketingbolagen verkar göra folk från gatan försvinner ungefär 90% inom sex månader.
    Så jag har sett och upplevt yrket ur alla perspektiv.

    Får man ett nej, så är den första reflektionen att vad gjorde jag för fel. Hur kan jag finslipa min taktik för att undvika nej framöver.
    Ett nej inlindat i hur vackra fraser som helst ger ingen order. Bättre att det går fort så man blir sporrad och med lite jävlar anamma kan ta sig an nästa presumtiva kund och då prova ett annat grepp i säljsamtalet.
    Så utvecklas du som säljare. Om inte tja, då passar du inte för arbetet.

    Däremot de som lyckas med en bra inledningsfras kan jag lyssna på. Men det händer nästan aldrig.

    Annars instämmer jag med Stefan där. För det är ungefär så det låter framför allt punkt 3-4.
    Dessutom alla samtal vi får går till företaget, vårt privatnummer är inte listat.
    Men jag förstår inte vad du fått, skrik, hån och hot ifrån. Jag klickar bara bort samtalet.

  8. Överlag håller jag med dig Grenfeldt, jag försöker att vara trevlig men det finns tillfällen då det är svårt. Sena kvällar blir jag arg, efter kl 21 vill jag inte ha samtal om ny mobiltelefonabonnemang. Och så har jag råkat utför försäljare som dissat mig totalt. En av de oräkneliga telefonkatalogsföretagen ringde och ville kolla om min uppgifter stämde, förklarade att jag inte skulle ha en betalannons. Jag fick en lång harang om hur värdelös jag var som företagare som inte köpte annons och skulle inom kort gå i konkurs på grund av detta. Så det är inte alltid lätt att vara snäll.

  9. Urban: Tack för en bra kommentar. Vi tycker som sagt olika. =) Skrik, hån och hot har jag fått från min egen bakgrund som säljare, inte från dig eller något du sagt/skrivit, ska förtydligas.

    Fredrik: Självklart ska man inte ta nån skit. När det går över till sånt så är det ju knappast försäljning längre utan bara ett påhopp, och då ska man fan inte vara snäll själv. =)

  10. @Jonas – Jag säger inte att man ska vara otrevlig men telefonförsäljare från samma företag ses av många som en och samma massa. Har man då sagt nej ett otal gånger och där kommer ytterligare ett samtal när man är stressad eller irriterad så är det lätt att man blir arg. Människor fungerar på det viset att vi accepterar det mesta ett par gånger men till slut tar vi och slår ihjäl flugan och jag har hittills aldrig träffat någon som aldrig i hela sitt liv blivit irriterad och rutit till. Sitter det då tusentals personer som ringer runt så är där någon som tappar humöret när den “hundraelfte” telefonförsäljaren den veckan vägrar att ge sig efter “nej tack”. Sista veckan innan jag anmälde hemtelefonen till NIX så fick vi 3-5 samtal om dagen och det är klart att man blir irriterad eftersom det är så otroligt meningslöst.

    Själv har jag som sagt gett upp med att försöka avbryta manuset och säga “nej tack” utan klickar så fort säljaren presenterar sig eller börjar rabbla manuset.

  11. Intressant att läsa reflektioner från olika delar av säljapparaten. Det påminner mig om på min tid som servitör och bartender vilket fick mig att lära mig bli en bra restauranggäst.

    Att bli kund inom andra områden lär man sig ingenstans heller, det är väl det som kallas folkvett antar jag. Vilket tyvärr definieras mycket olika.

  12. Intressant läsning! Själv brukar jag faktiskt i regel alltid vara trevlig mot telefonförsäljare, vilket väl ungefär har lika stora delar med att:
    a) De inte ringer så ofta
    b) Jag screenar okända nummer
    c) Jag är konflikträdd och ogillar att skälla på människor, även okända
    d) Jag är en god människa.
    Finn ett ovanstående fel. :P

    En tjej från Tele2 blev jag dock sne på nyligen när hon fortsatte försökta sälja in fast telefoni i min bredbandsavgift, när jag upprepat tre gånger att min bostadsrättsförening betalar bredbandet. “Men Anna, det är ett fantastiskt erbjudande!” Misstänker att hon hade mig på mute, alternativt att manuset loopat.

  13. Jag är avogt inställd till säljare som söker upp mig, via telefon eller dörrknackning. Jag är inte alltid trevlig. Personligen så skulle jag helst slippa dylika kontaktförsök helt och hållet. Jag kan inte påminna mig om att någon gång fått en produkt eller tjänst som jag tycker varit värt att fortsätta nyttja någon längre tid via sånt här. Visst har jag “nappat” på något erbjudande någon enstaka gång, men den tjänsten, prenumerationen mm sägs i regel upp ganska snart efteråt.

  14. Usch, jobbade 2 månader som telefonsäljare när jag var 16. Det var fullkomligt vidrigt. Men visst jag stör mig på de som aldrig ger sig, jag försöker (men lyckas säkert inte alltid) vara trevlig och säga “tack men nej tack” i trevlig röst. Sen när SVD ringde för 3e gången samma dag, då blev jag kanske lite sur. Och när DN föreslog att jag skulle “spara ihop” till att betala en tidning jag sagt att jag inte ville ha eller hade råd med.. Det är självklart irriterande. Men det rättfärdigar ju inte att man är otrevlig, elak eller börjar skälla ut personen som ringer.
    De som tycker att man kan vara otrevlig, har ofta argumentet att det är deras jobb att sälja. Men om det är så, och det alltså inte är en människa man pratar med, behöver man ju själv inte ta det personligt och bli sur. Ingen skäller väl ut robotar?

  15. Anders K: Kunde inte sagt det bättre själv!

    Anders: Jag har också jobbat i den branschen och fått en helt ny respekt för folket på andra sidan brickan. Kanske är det som krävs?

    Anna: Som sagt, det finns ju tillfällen där det uppenbart har övergått från försäljning till nåt annat, och då tycker jag faktiskt att det är okej att ge igen med samma mynt. Men att du är en god människa som är snel visste vi ju. =)

    Spartacus: Skulle tro att majoriteten av sveriges befolkning är som du faktiskt.

    Mimmi: Mmm, så trist när folk går för långt i provisionsjakten, men som du säger så är det ju knappast en ursäkt att “det är deras jobb att sälja”. Undrar om nån annan yrkesgrupp får höra det?

  16. Sv: F’låt – jag är en dålig dålig människa och en dålig dålig twittrare ;) Jag börjar på måndag? ;)

  17. Pingback: Christians digest for June 15th | Christians lifestream
  18. Pingback: Spam via telefon
  19. Jag har själv jobbat som säljare, dock inte jättelänge, och enbart när det gäller inkommande samtal, men jag tror ändå att det ligger lite i det Urban säger: Man blir i regel en bättre säljare om man lär sig bemöta alla sorters människor, även dem som är otrevliga. Så var det för mig i alla fall. Jag lärde mig att inte ta åt mig om någon var otrevlig, vilket var en fördel i slutändan. Jag är dock ändå trevlig mot säljare själv, men tycker inte att hans resonemang är helt fel.

  20. Hittade den här tråden efter att ha googlat på “dåliga annonssäljare”…så ursäkta bump.

    MEN…jag kan inte motstå att kommentera. Jag har varit säljare(delvis även uppsökande) i hela mitt liv i princip men har samtidigt varit köpande part för arbetes räkning. På detta har man alla som ringer hem och ska sälja allt från prenumerationer till dammsugare.

    Jag är till detta gift med en annonssäljare.

    Icke desto mindre – jag ser ingen anledning att anstränga mig det minsta för att vara tillgänglig eller trevlig. Orkar inte ens svara i telefon. För det ringer konstant. K O N S T A N T. Och aldrig någonsin har jag blivit erbjuden något jag eller mitt företag vill ha.

    Där är hela grejen. Många säljare är helt oönskade av marknaden. Det enda som ger dem ett berättigande är deras egen lön, vilket inte duger för mig som anledning till att ringa och ta upp min tid. Säljare själva har en tendens att tycka att dom är viktiga, och det är möjligt att de är – för sig själva och eventuellt också för sin uppdragsgivare. Samhället i övrigt har rätt liten användning av dem annat än som skattebetalare. Kanske inte konstigt att “säljarjävel” en gång myntats.

  21. Säljare är helt klart ett av världens minst uppskattade yrken, men precis som du säger är det uteslutande från säljarnas arbete som några pengar kommer in till företagen. Det är klart att säljarna ibland stör när de ringer, eller dyker upp på fel ställen, men det kanske är dags för samhället att inse att detta är ett av de sätt som försäljning sker i dag.

    Att arbeta som telefonsäljare är ett yrke som alla andra, och tro det eller ej så sitter det riktiga människor på andra sidan telefonen. Förtjänar alla de som sitter och ringer inte samma respekt som alla andra människor. Vilken annan yrkeskategori är det tillåtet att skrika åt, och vara otrevlig mot?

    Det är klart att man inte alltid vill köpa det de vill sälja, men det går att säga “nej tack” och lägga på luren utan att vara otrevlig, och kränkande mot den på andra sidan. Precis som parkeringsvakter gör telefonsäljarna bara sitt jobb!

  22. Långt senare…
    Är inte alla i samhället mer eller mindre säljare? Läkare t.ex. försöker prompt sälja på dej någon drog, så fort du kliver innanför sjukhusväggarna. Lärarna påstår att det krävs utbildade lärare och läroplaner för att barn ska få en bra utbildning. Skitsnack, titta på hur det går för hemskolade barn i världen, bättre än för skolutbildade. Men det är klart att lärarskrået vill framstå som oumbärliga, dom lever ju på det dom gör. Precis som alla andra som säljer sin tid för pengar.

    Så egentligen borde de som är otrevliga mot säljare vara otrevliga mot alla. För alla säljer sig själva på ett eller annat sätt. Men det kanske är just det som är problemet. Dom kanske är otrevliga rätt och slätt. Och det kanske finns en anledning till det också…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *