Mer om Högskolan Dalarna

För ungefär en månad sedan skrev jag ett ganska långt och argt inlägg om Högskolan Dalarna där jag studerar. Någon kanske minns att jag skrev av mig eftersom jag inte tyckte att det hade fungerat med feedback och betygsättning under några av kurserna. Sedan dess har det hänt lite saker, och vad vore jag för bloggare om jag inte såg det som min uppgift att upplysa massorna om utvecklingen i detta fall. En dålig bloggare – that’s who.

Efter att ha stångats med diverse lärare i några veckor skickade jag ett mail till skolledningen samma dag som jag skrev det förra inlägget. Mailet såg i princip ut som blogginlägget, lite mer personligt riktat kanske, men i stora delar identiskt. Ganska fort kom svar från en i ledningsgruppen som lovade att utreda saken och återkomma till mig senast inom 14 dagar.

Efter tre och en halv veckas tystnad skickade jag ett nytt mail och förklarade ungefär att om jag nu inte kunde få ett svar från Högskolan Dalarna så kanske media skulle vara bättre på att belysa den här frågan. En timme senare fick jag ett samtal från akademichefen som faktiskt lyssnade på vad jag hade att säga. Även om jag blev tvungen att upprepa allt kändes det bra att någon hade tagit tag i det. Akademichefen lovade att prata med alla inblandade och återkomma till mig under veckan.

I fredags kom så ett mail där man bemötte min kritik på fyra punkter (nu gällde ju min kritik något fler saker än fyra, men man ska vara glad för det lilla har jag hört). Jag tänkte snabbt skriva ner dessa fyra punkter, deras slutsats och kanske en liten egen kommentar, mest för att ni ska veta var vi står just nu.

***

Bristande feedback på inlämnade uppgifter
Där har min kritik tagits på allvar och lärarna ”har uppmanats att i fortsättningen prioritera den kommunikation med studenter som rör inlämnade uppgifter”.

Därför känns det ju såklart lite tråkigt att problemen fortsätter i en av de kurser vi har nu. En storm har blåst upp i den kursens forum, och det är inte ens jag, gnällaren number uno, som har startat den. Så mycket för uppmaningar alltså.

Möjlighet att göra kursutvärdering
Det nämnde jag kanske inte tidigare, men i ett par fall har vi inte getts möjlighet att genomföra kursutvärderingar. Jag tog upp den frågan i mitt samtal med akademichefen och fick svaret att i den kursen jag pratade om hade det tydligen visst gått att lämna in utvärderingen.

Just i den kursen ville nämligen läraren göra en egen utvärdering utanför skolans standardiserade, men han glömde att göra en inlämningsknapp. Alla frågor gick att svara på – ingen gick att lämna in. Att några alltså lyckades lämna in känns lite konstigt eftersom det på forumet klagades vitt och brett på det (och samma sak hade hänt på en tidigare dugga). Men det går inte att bekräfta eftersom just det forumet i just den kursen verkar ha försvunnit av någon anledning…

Bortresta lärare
Vi hade ju en lärare första terminen som försvann en månad till Indien. Andra terminen hade vi en som försvann en månad till Sydamerika. Högskolan vill uppmärksamma mig på att det i princip är försvarbart, sålänge den som inte försvinner är examinator eftersom en examinator ständigt måste finnas tillgänglig.

Nu var ju båda dessa lärare just examinatorer i kurserna, men det framgick inte i mitt mail (jag skrev bara programansvarig och då är det ju lite luddigt och tydligen också svårt att kolla upp) så ärendet är ouppklarat.

Bristande information om seminarium
Här vill man varken säga bu eller bä utan drar till med ett riktigt diplomatsvar:

”Det ska förstås finnas adekvat information om de seminarietillfällen som erbjuds, även om de inte är obligatoriska. I detta fall har läraren istället tillhandahållit indivi­duell undervisning för några studenter. Han är nu beredd att vid behov göra detsamma för dig. Du kan alltså kontakta honom direkt.”

Omskrivning: Ja, det är klart att det ska vara si, men nu blev det ju istället så, och eftersom vi erbjuder kompensation är det väl egentligen inget att gnälla på?

Jo, det är klart att individuell undervisning för några studenter känns som ett fullgott substitut för att skita i ett seminarium man har annonserat som skulle ske på dagtid och antagligen har tvingat många att ta ledigt från jobbet. Och det är ju jättetur att jag nu, två månader efter avslutad kurs, erbjuds individuell undervisning av en lärare som hittills inte har svarat på något mail eller foruminlägg. Plåster på såren, kallas det tydligen.

***

Nej Högskolan Dalarna. Det räcker liksom inte. Jag vet att mitt ärende förmodligen är en mikroskopisk del av vad de möter varje dag, men som akademichefen så insiktsfullt uttryckte det: ”ni studenter är ju våra kunder”.

Jämför det här med att jag har ett bankärende som jag behöver hjälp med. Om jag inte gör en överföring så kommer kanske nästa överföring att bli fel också. Jag försöker nå kundservice i en månad men inget händer, så jag vänder mig direkt till ledningen. De svarar att naturligtvis är det här allvarligt, och gör en utredning. Utredningen kommer fram till att visst har fel begåtts, men att straffa någon (annan än kunden) för dem är det ju verkligen inte frågan om. Och i kundservice svarar man fortfarande inte…

Jag hade bytt bank om inte kundservice svarade på andra försöket. Så höga krav har jag på aktörer i näringslivet. Frågan är varför jag gång på gång drar ner byxorna och biter ihop när det kommer till min utbildning.

//J