Så jag tänkte, hur bra investering är grönsaker egentligen? Jag tycker att det är okej att kalla dem investering, eftersom principerna för investerande gäller även för grönsaker: man lägger en insats som förväntas leda till framtida avkastning.
Så jag gjorde ett litet räkneexempel. Jag valde ut fyra vanliga grönsaker som vi äter och odlar här i Sverige, och kollade upp lite priser.
Morötter: en fröpåse kostar 9 kronor och ska räcka till 12 sträckmeter (en meter av en rad). Man får ungefär 2,5 kg morötter per sträckmeter, vilket ger 2,5 x 12 = 30 kg morötter. Med ett kilopris på 7,90 kr är vinsten (30 x 7,90) – 9 = 228 kronor
Tomat: en fröpåse kostar 23 kronor och ska ge 15 plantor. Realistiskt räknat så kan man få runt 15 kg tomater från varje planta under en säsong, vilket ger 15 x 15 = 225 kg tomater. Med ett kilopris på 35,90 kr är vinsten (225 x 35,90) – 23 = 8054 kronor
Gurka: en fröpåse kostar 35 spänn och ger 4 plantor. Varje planta ger ungefär 50 kg gurka per säsong. Med ett kilopris på 37,90 kronor är vinsten (4 x 50 x 37,90) – 17 = 7563 kronor
Kronärtskocka: en fröpåse kostar 17 kronor och ger 15-20 plantor (vi räknar med 15). Styckpriset är 12,90 kronor så vinsten är (15 x 12,90) – 17 = 176,50 kronor.
Alltså. Insatsen i frön räknat blir totalt 84 kronor, och en teoretisk besparing (jämfört med att köpa allt i affären) blir 16.021,50 kronor.
Men så enkelt är det ju självklart inte. Man måste ha någonstans att så hela klabbet (gärna ett växthus) och en del gödsel osv för att få bra skördar.
100 kvadratmeter kolostomilott kostar till exempel 250 kronor per år att hyra i Härnösand. 250 kronor per år då i markavgift. Sen behöver man kanske 50 liter gödsel per 10 kvadrat, vilket kräver ca 500 liter för 100 kvadrat. Pris på det blir ungefär 500 kronor. Sen ska man vattna och påta också, men jag räknar med att man har eller kan låna nödvändiga verktyg, och att vattnet ingår i koloniavgiften.
Totala utgifter blir 250 + 500 + 84 = 834 kronor vilket ger en avkastning på lite över 1900%, eller 19 gånger pengarna. Sen kan man kanske undra hur man mår efter att ha ätit 200 kilo gurka och ännu mer tomater under en sommar, men sen kan man också kanske tycka att det hör ju faktiskt inte hit. Min poäng är att det finns pengar att spara på att göra saker själv, precis som det finns i att baka sitt eget bröd. Och det inte direkt raketkirurgi att odla morötter. Man måste inte läsa tio böcker om investeringsstrategi för att fatta att fröna ska i jorden. Och sen smakar det ju alltid lite godare med hemodlat, que no?
//J
Tillägg: Förmodligen har jag klantat till nån uträkning nånstans, men källorna till de siffror jag har använt hämtades 26/2 -10 och ni hittar dem här, här, här, här, här, här och här.
Ett svar på ”En grön investering”