Jag – en topdog

En topdog är, till skillnad från en underdog, alfahanen – leader of the pack. Den som tar de hårda besluten, pekar ut riktningen och ser till att alla jobbar åt samma håll så att det händer saker. Som företagsnamn betraktat är det lika ambitiöst som vågat – “alla älskar en underdog” är ett så slitet uttryck just för att det är sant.

Därför kommer det vara lite extra spännande att följa min vän Christian Rudolf när han nu startar sitt konsultbolag Topdog. Som ny utmanare i SEO-branschen är han ju per definition en underdog, åtminstone nu till en början, men namnet Topdog talar tveklöst sitt tydliga språk: Christian har pekat ut riktningen, och det är toppen som gäller.

Just för att det handlar om sökmotoroptimering så är namnet också lite speciellt. Christian menar att det handlar om att ranka och dominera, och att genom sina förstaplaceringar skapa en situation där man kan styra och påverka verkligheten för sina konkurrenter längre ner i sökresultaten.

Christian är förstås ingen duvunge: jag har känt honom länge, men det var egentligen när han arbetade som konsult på Betsson som vi på allvar lärde känna varandra. Jag skulle vilja påstå att han definitivt hör till topp 5 i Sverige när det kommer till kunskap om sökmotoroptimering, och när det kommer till att se “the bigger picture” är han second to none.

Christian är också ganska unik inom SEO-Sverige, i det att hans sätt att arbeta med länkar skiljer sig ganska mycket från andras. Han bygger nämligen relationer snarare än länkar – länkar (och annat) blir då en konsekvens av det. Det är ett tillvägagångssätt jag verkligen tycker om, eftersom det speglar mina värderingar om att bry sig, leverera värde och bjuda på sin kunskap utan att kräva något tillbaka.

Därför blev jag extra glad när Christian mailade över en bild:

Jonas Grenfeldt - en topdog of sweden

Christian har valt ut ett gäng “topdogs” och skräddarsytt små roliga bilder för oss att publicera på våra plattformar. Jag måste såklart inte länka till Topdog Sökmotoroptimering för det, men jag gör det så gärna.

Det är extra smickrande eftersom jag vet att Christian kommer att bygga ett företag som bara jobbar mot tuffa premiumsegment, och att han bara kommer att omge sig med människor som han anser vet vad de gör. Jag tvekar inte en sekund på att han kommer att lyckas: till skillnad från många som startar företag så förstår Christian vikten av att sälja, sälja och sälja lite till, och med hans track record är leverans inga problem.

Stort lycka till Christian, även om du inte behöver det!

//J

Affiliate – hur passiv är en passiv inkomst?

Erik BergmanErik Bergman heter jag och jag har sysslat med affiliateverksamhet sedan 2008 med bingo på nätet som huvudnisch. Som många andra så slåss jag för att klättra i SERPen och just nu är bingobonus och svenska bingosajter två av de sökorden som jag jobbar hårdast med. Jag har fått chansen att gästblogga lite här hos Jonas och jag tänkte spinna lite på affiliateverksamhet och passiva inkomster.

Vad är en passiv inkomst?

En passiv inkomst är precis som namnet antyder att det är pengar som rullar in fast man själv är helt passiv. I den tredimensionella världen så krävs det oftast stort kapital för att uppnå en passiv inkomst värd att nämna men på allas vårt internet är situationen lite annorlunda.

En helt passiv inkomst är som affiliate är väldigt svår att nå och mig veterligen finns det inte många exempel. För att lyckas åstadkomma detta så krävs antingen att man har en helt fantastisk tjänst som dessutom är tidlös eller att man totalt dominerar sin nisch så att mödan att kunna börja konkurrera inte är värd besväret.

Det första alternativet finns det ganska många exempel på. De första som slår mig är tv.nu och synonymer.se, två väldigt enkla tjänster som med hjälp av bra domännamn, en timing och sannolikt en stor portion tur har lyckats väldigt bra. De har båda tio tusentals besökare om dagen och arbetsinsatsen som krävs måste vara väldigt begränsad.

Det andra alternativet har jag faktiskt inga exempel på. Har ni några förslag så får ni gärna lämna en kommentar!

Halvpassiv inkomst

En passiv inkomst kräver som sagt inget arbete och en vanlig inkomst kräver oftast att man arbetar X timmar för att få X timlöner. Som affiliate så faller man inte riktigt in i någon av kategorierna så “halvpassiv inkomst” känns som ett passande namn på det hela. Man tjänar pengar även när man inte jobbar men skulle man sluta med sitt länkbyggande och contentskrivande så skulle man sannolikt stå utan inkomst inom en inte allt för avlägsen framtid.

Hur passiv är min inkomst?

Min dröm är att vara mitt eget första exempel på alternativ två. Jag vill totalt dominera SERPen på alla bingotermer och därför är min inkomst i dagsläget långt ifrån passiv. Jag jobbar nästan jämt och det gör jag för att jag tycker att det är förbannat kul. Jag är kanske inte 100% effektiv hela tiden men jag tycker det är viktigare att ha 100% roligt, har jag det så orkar jag dessutom jobba mycket mer och i slutändan så blir det då mer gjort.

Vad gör jag för att min inkomst ska bli helt passiv?

Just nu jobbar jag mest med att jaga länkar till mina bingosajter. Drömmen är att konkurrera ut samtliga konkurrenter och kanske köpa upp de som blir över. Är målet realistiskt? Nej, inte ens nästan. Att kunna konkurrera bort jättar som MariaBingo eller Betsson kan man nog glömma men att vara ensam herre på täppan som bingoaffiliate är ett väldigt högt men ändå inte helt otänkbart mål!

Om mig

Jag sitter med 5 andra svenska webnissar i ett kontor på Malta. Har plats för fler om någon är intresserad! Här nere bor jag med min underbara flickvän Johanna som även bloggar om Malta om ni är sugna på att se hur vi har det. Titta gärna in på min personliga blogg om livet som Erik eller varför inte följa mig på twitter!

Tack Jonas för att jag fick gästa din blogg en sväng!

Tack Erik för att du kikade förbi och berättade lite om ditt entreprenörskap! Om någon annan läsare känner att man har något intressant som man vill skriva om, kopplat till någon av den här bloggens kategorier, lämna en kommentar eller maila jonas [a] grenfeldt.com så styr vi upp något!

//J

Var går gränsen för fair play?

Idag publicerar jag ett inlägg på GFD-bloggen om 5 saker jag tycker är viktiga att känna till när man ska köpa in sökmotoroptimering. Inlägget kom delvis till för att jag tycker att alltför många företag idag inte har en aning om vad det är de köper när det kommer till sökmotoroptimering. Ännu färre gör förmodligen en konsekvensanalys över vad som skulle hända om deras SEO-leverantör inte lever upp till förväntningarna eller gör något som potentiellt kan skada företaget varumärke.

Men delvis kom det också till på grund av två händelser med korta mellanrum som varit ganska intressanta att ta del av. De involverar två av Sveriges större SEO-företag och eftersom åtminstone ett av dem historiskt verkar ha haft ganska pigga advokater (och här!) tänker jag vara mycket noggrann kring hur jag uttrycker mig. Jag är inte ute efter att smutskasta eller skada någon, och redovisar bara fakta tillsammans med mina egna tolkningar. Hur ni väljer att tolka det är helt upp till er.

Den första händelsen inträffade för ett par veckor sedan när jag blev kontaktad av SEO-räven Lars Wiklund, som efter mitt och Nicklas Larenholtz godkännande publicerade det här inlägget om hur företaget Jajja använde branschkollegors konkurrenters serverkapacitet för att länka till sig själva.

Självklart finns det sparade bevis, och Jajjas vd mailade även dagen efter Lasses publicering för att be om ursäkt. Herr Ståhl hänvisade till en intern process som felat, och bilden är numera borttagen.

Den andra händelsen började med att jag fick en mail vidarebefordrat från en kund. GFD har tagit helhetsansvar för den här kundens digitala närvaro, inklusive sökmotoroptimeringen, men kunden har återstående tid kvar på ett avtal med MediaAnalys.

I mailet förklarade en projektledare på företaget att resultaten sedan de lämnade över till mig är en katastrof. Projektledaren litade på att jag kunde mitt arbete, men det sker ingen förbättring. H*n behöver snarast tala med kunden så att de kan få upp skutan på rätt köl igen (sparat mail finns självklart).

Jag är inte dum. Jag fattar att det förekommer en del trash talk i alla branscher, varför skulle SEO-branschen vara undantagen? Men den här projekledaren har mitt nummer, och ville h*n verkligen kundens bästa hade h*n förstås inte gått bakom ryggen på mig och kallat mitt övertagande för en katastrof. Varför man istället gör såhär går förstås att spekulera kring, men vi håller oss borta från spekulation i största möjliga mån tycker jag. Knäckfrågan är: är det fair play?

Katastrof, förresten. MediaAnalys säger sig ha gjort ändringar onpage för kunden vid tre tillfällen, men jag har ändå själv fått lägga in <title>-taggar, meta descriptions och rätt headingformat på så gott som alla sidor utom startsidan. Mycket grundläggande sökmotoroptimering.

Offpage har jag förstås byggt länkar, men jag har mycket svårt att tro att de jag byggt på något som helst sätt skulle kunna skada sajten. Snarare är de nog ett ganska bra komplement till de kataloger och spambloggar (vilket jag förstås inte lägger någon värdering i) som MediaAnalys har länkat från (bevis finns återigen).

Nej, det här har nog snarast något att göra med hur jag reviderade de sökord som man optimerade mot. Jag kom fram till, efter en ganska enkel analys, att en del av orden knappt hade några sökningar alls, var irrelevanta och knappast värda att betala något för att få optimering mot. De byttes istället ut mot bättre sökord, som förvisso hade högre konkurrens men också fler sökningar och högre relevans – en ändring  i stil med att gå ifrån “försäkring mot höftproblem för grand danois” till “billiga hundförsäkringar” i fråga om konkurrens, ungefär.

Självklart räcker det inte att fortsätta med “business as usual”,  men kanske (och jag betonar kanske här för sånt kan man ju inte veta) är det enklare att skylla på mig än att lägga energi på att optimera mot svårare nyckelord – speciellt som man ändå inte behöver redovisa hur, hur många och vilka länkar man bygger (ja, jag har grund för det också). Kanske är allt mitt fel, kanske är det en slump.

Oavsett, så skulle den här branschen vinna på lite mindre skitsnack och snyltning, och lite mer yrkesheder och fair play i allra största allmänhet – ingen nämnd, ingen stämd. Jag borde väl vara glad för att GFD tydligen är stort nog att dra åt sig en del uppmärksamhet, men ärligt talat är det en uppmärksamhet jag hade klarat mig utan. Var tycker ni att gränsen borde/bör gå mellan renhårig konkurrens och smutshårigt snicksnack? Är vi konkurrenter eller kollegor eller konkullegor? Är vi inte bättre än såhär? Och hur är det egentligen med risk/reward när man snackar skit om andra företag?

 

//J

Fun friday

Äntligen fredag, vilket givetvis innebär att det snart äntligen är måndag igen! Dagen till ära tänkte jag se om vi inte kan få till en liten kampanj för ett sidoprojekt jag snickrat på den senaste tiden.

De flesta av er vet förmodligen vad en länkkatalog är. Det är ett enkelt sätt att få en länk, den gör att man snabbt kan få en sida indexerad och den skickar kanske en eller annan besökare om man har tur. Problemet med 99 % av alla länkkataloger är att

  1. Kvalitén på länkarna är varierande och ofta rätt dålig
  2. Det är svårt att få relevans
  3. Det är sällan man får särskilt många besökare

Och tro mig, ingen håller med mer än jag om att länkkataloger är rätt 2007.

Men så fick jag nys på en domän som var så fräsig att jag bara var tvungen att plocka den: KvalitetsRegistret.se. Smaka på namnet – visst är det fint?

Så jag tänker faktiskt göra ett försök nu. Det här är ingen vanlig katalog i bemärkelsen att man bara slänger in en länk och glömmer bort den. Målet och syftet med Kvalitetsregistret är att faktiskt premiera kvalitet. Katalogen är utformad så att man registrerar sig och även lägger upp en knapp (som den här till höger) på sin sida/blogg. Varje gång någon klickar på den är det som en röst på sidans kvalitet, och den klättrar i Kvalitetsregistrets topplista.

Konceptet är inte helt nytt förvisso, men jag är relativt ensam om att verkligen scanna alla bidrag manuellt och se till att bara bra sajter får vara med. Kissies blogg göra sig icke besvär, till exempel. Vad tror ni, är jag ute och cyklar eller har jag en liten chans att faktiskt styra upp en bra och värdefull katalog av kvalitativa och vettiga sajter?

Syftet med det här inlägget är förstås att du ska frestas att själv anmäla din/a allra bästa sajt/er – och i förlängningen förhoppningsvis också få besökare från registret (och inte bara länkjuice). Om du har vad som krävs tycker jag definitivt att du kan bjuda Kvalitetsregistret en chans!

I gengäld är du med och tävlar om en värdecheck från Google AdWords (värde 750 kronor)* om du anmäler minst en sajt under helgen och lägger upp kvalitetsknappen på din sajt/blogg när den blivit godkänd. Vad sägs om den moroten?

//J

*Kupongen som är till ett värde av 750 SEK är endast giltig till 12/4 2011. Erbjudandet riktar sig till nya AdWords-annonsörer som har ett konto som är yngre än 14 dagar. När kontot är skapat uppstår en aktiveringsavgift på 50 SEK. Reklamkostnader utöver kupongens värde kommer att debiteras annonsören. Jonas Grenfeldt eller GFD ansvarar inte för hur koden används, och inte heller för om den förverkas av redan existerande annonsör.

Skriv för Google – snabbkurs i SEO-vänligt skrivande

Det här är ett kursbrev jag skrev för en tid sedan, och jag tänkte att det knappast kan skada att ni trogna bloggläsare också får en del av kakan. För en del av er är det här säkert lika naturligt som att andas, för andra kommer det förhoppningsvis som en nyhet. Det handlar kort och gott om att skriva sökmotoranpassat. Att skriva sina inlägg och artiklar på ett sätt som gör att sökmotorer som Google och Yahoo! förstår och tycker om innehållet.

Det är ett långt inlägg, delvis inspirerat av Nikke Lindqvists utmärkta inlägg Skriva för Google – SEO-anpassat skrivande men kanske, om jag får säga det själv, lite mer detaljerat. Mycket nöje!

Att skriva sökmotorvänlig text

SEO, den engelska akronymen för Search Engine Optimization, är konsten att med hjälp av olika tekniker och metoder få en sida att ranka så högt som möjligt i en sökmotors resultatsida. Det finns två sätt att arbeta aktivt med dessa tekniker som vi på svenska rätt och slätt kallar sökmotoroptimering.

Onpage och offpage

Som namnen antyder går det att arbeta dels med vad som finns på sidan i form av text, bild och kod, dels med vad som finns utanför sidan i form av länkar. Det handlar förstås om att ta ett helhetsgrepp kring det innehåll man publicerar, men vi ska främst fokusera på onpage-optimering idag eftersom det är där man kan göra störst förbättringar med minst ansträngning.

Din text: More is more

Alla som har erfarenhet av copywriting vet att ”less is more”. Ju färre ord du kan sammanfatta ditt budskap med desto bättre. Detta sägs ofta vara extra sant just när det gäller webb, eftersom vår koncentrationsförmåga tydligen sjunker så fort vi sätter oss framför en dator. Detta är till viss del en myt: skriver man en luftig och välstrukturerad text är det precis lika lätt att läsa på nätet som i tidningen. Dessutom älskar Google text.

Det fina med att skriva för Google är att det inte skiljer sig nämnvärt från att skriva för sina läsare. Inga större krusiduller eller tekniska grepp krävs eftersom sökmotorn värderar samma saker som en läsare värderar: en lättläst, väl uppbyggd och relevant text. Och ju mer text du skriver, desto fler söktermer kan du ranka på.

Störst går först

Att skriva för Google påminner till viss del om att skriva ett bra pressmeddelande. Alla som hoppfullt skickat in ett pressmeddelande till en tidning vet att journalister gärna tar fram korrektursaxen, och att de alltid börjar bakifrån. En bra sak att tänka på är därför att alltid försöka ha med de ord man vill synas på så tidigt i texten som möjligt. Gärna första orden av den första meningen i första stycket. Att ha en kärnfull, sammanfattande och nyckelordsrik ingress är med andra ord en bra idé.

En sak som många duktiga skribenter drar sig för är upprepning. Inte sällan letar man synonymer i absurdum för att undvika upprepning av ett ord som användes högre upp i texten. Detta visar visserligen på en välutvecklad språklig förmåga, och gav säkerligen höga betyg i Svenska, men det ger inga guldstjärnor hos Google. Tvärtom handlar det om att visa för sökmotorn vad din text handlar om, och att subtilt upprepa dina nyckelord har just den effekten.

Det tekniska

Utöver att skriva mycket finns det en verktygslåda med enkla, tekniska detaljer som kan användas för att göra texten både så läsvänlig och sökmotorvänlig som möjligt. Följande saker är inte raketkirurgi, utan rör funktioner som varje bra cms-system bör innehålla.

<title>

Title-elementet avgör vilken rubrik som visas i Googles sökresultat, och är på många sätt den viktigaste texten på hela sidan. Dels beror det på att Google lägger stor vikt kring denna när de på automatisk väg ska tolka vad texten handlar om, dels beror det på att en bra rubrik kan vara avgörande för att läsaren klickar på den, eller väljer konkurrentens resultat.

Title-texten är också den text som syns högst upp i webbläsarens fönster. Se därför till att göra den relevant, och placera som sagt dina nyckelord så tidigt som möjligt. Observera också att bara de 65 första tecknen av din title visas i Google!

<meta description>

Denna text, som inte bör överstiga 160 tecken, är beskrivningen som visas i Google under din <title>-rubrik. Det ger dig möjlighet att sammanfatta texten på ett så lockande sätt som möjligt, och precis som vanligt bör du försöka få in dina nyckelord även i denna text (och, förstås, så tidigt som möjligt).

Om du inte har möjlighet att infoga en description-text kommer Google att visa ett stycke som omger sökfrasen. Ofta fungerar detta ganska bra eftersom det ger en bild av ämnet du skrivit om, men en välskriven beskrivning är förstås bättre.

Både <title> och <meta description> ska finnas i <head>-delen av din sida, inte inom elementet <body>.

Rubriksättning

På webben använder man headline-element för rubriksättning. Huvudrubriken skrivs mellan taggarna <h1> och </h1>. Det får bara finnas en h1-rubrik på sidan, denna bör förstås innehålla dina nyckelord. För underrubriker används elementet <h2> och för mellanrubriker gäller <h3>. Dina nyckelord får gärna förekomma även i dessa rubriker för att understryka för Google att din text handlar om just det ämnet.

Google tycker om <h>-element av samma skäl som läsare tycker om dem: de luftar upp texten, skapar struktur och hierarki, och gör den mer läsvänlig. Var därför noggrann med hur dessa placeras, och vilka ord de innehåller.

Bilder

Bilder säger som bekant mer än tusen ord, och rätt placerade kan de både förstärka och strukturera en text på ett effektivt sätt. Problemet är att Googles spindelbotar som söker igenom din sajt inte kan läsa eller tolka bilder. Det är därför obligatoriskt ur SEO-synpunkt att lägga till ett <alt>-element till de bilder du publicerar. Även blinda besökare som använder textuppläsningsprogram har nytta av <alt>-element.

Alt-texten ska kort och koncist beskriva bildens innehåll. Det hindrar förstås inte att du sökmotoroptimerar även denna text en smula. Om din artikel handlar om hundträning kanske du väljer att ha med en bild på en golden retriever. En lämplig alt-text kan då vara ”hundträning för golden retriever”. Att skriva bra alt-texter ökar också möjligheten att få besökare via Googles bildsökning.

Andra element

Ytterligare ett sätt att visa Google vilka ord som är viktiga, är att ge dem extra tyngd i form av fet eller kursiv stil. Detta är förstås ett stilgrepp som ska användas med stor försiktighet, och i första hand för läsarens skull. Om du använder en html-editor har du möjlighet att själv ange hur dessa element ska skrivas. <b> för fet text och <i> för kursiv fungerar fortfarande bra, även om Google antytt att man föredrar <strong> respektive <em>.

Offpage och länkar

Att länka till andra sidor på din sajt är ett effektivt sätt att behålla dina besökare. Länka dock aldrig för länkandets skull, utan se till att använda interna länkar för att tipsa om andra relevanta sidor och artiklar du skapat som kan vara av intresse. Detta skapar inte bara mervärde för besökaren, det kan också användas för att sökmotoroptimera din sajt.

Ankartext

Länkar är otroligt viktiga ur SEO-synpunkt. Google räknar nämligen varje länk till en sida som en ”röst” på den, och ju fler bra inlänkar man har desto enklare är det att ranka högt. En ofta förbisedd sak vid länkning är ankartexten. Ankartexten är helt enkelt just det eller de ord som är klickbara och utgör själva länken.

När vi länkar till en annan sida, kanske även den om hundträning, skriver vi kanske ”För den som vill läsa mer har vi skrivit mer om hundträning här.” Ofta väljer vi förmodligen att länka ordet ”här”, eftersom det är ”där” sidan ligger, men ur SEO-synpunkt är detta fel. Ankartexten talar nämligen om för Google vad vi anser att sidan vi länkar till handlar om. I det här fallet vore det därför bättre att länka ordet ”hundträning” eftersom sidan handlar om hundträning och inte ”här”.

NoFollow

Det finns en möjlighet att sätta ett element som skrivs rel=”nofollow” på länkar. Det gör att Google inte följer dem, och inte heller räknar dem som en ”röst” på den länkade sidan. Detta element bör endast användas om det gäller en köpt länk, eftersom Google inte tycker om sådana och till och med kan straffa användning av dem.

I övrigt rekommenderar jag att du låter sökmotorn följa dina länkar. Det gynnar faktiskt din SEO att visa Google att du är en del av ett nätverk som berör ämnet du skriver om.

Till sist

Nu har du fått en hel drös med instruktioner kring hur du kan skriva sökmotorvänligt. Jag förväntar mig inte att du memorerar alla tips, taggar och instruktioner, men förhoppningsvis kan denna text användas som en lathund för framtida skrivande. Jag vill också understryka att du i första hand skriver för dina läsare – i andra hand för Google. Människa före maskin, det får man aldrig glömma.

//J

Utbudet, efterfrågan och den långa svansen

Jag håller och läser boken Long Tail (adlibris, bokus) just nu. En otroligt intressant sak, och jag tänkte dela med mig lite kring utvalda delar av den och vilka slutsatser man kanske kan dra. För den som inte känner till boken sedan tidigare så är den skriven av journalisten och chefredaktören för Wired, Chris Anderson. Jag skulle faktiskt vilja gå så långt som att säga att den i princip är obligatorisk läsning för alla som arbetar med försäljning och marknadsföring i någon form, och speciellt i den digitala världen.

Long tail – när alla köper vad de vill

Grundtanken bakom boken är att det numera existerar en svans, en long tail, i de flesta branscher. Denna långa svans består av varor som knappast är storsäljande hits, men som ändå säljer lite då och då. Ett bra exempel är musik: tidigare såldes bara ett begränsat antal skivor i en skivaffär eftersom varje skiva var tvungen att kunna betala för sin plats i hyllan. Sålde den inte, säg ett ex per kvartal, gick skivaffären back på att ha den där och betala för utrymmet den tog upp.

Med digital hantering av musik har lagerkostnaderna krympt till nära nog ingenting, vilket gör att företag kan saluföra fler alternativ än tidigare. Och resultatet: när vi får fler alternativ ökar vår efterfrågan.

Låtar och skivor som tidigare inte såldes eftersom de inte kunde betala för sin hyllplats kan nu lagras, distribueras och säljas digitalt. Det har skapat en otroligt lång svans av småsäljare (i motsats till storsäljare), som för många företag numera utgör en betydande del av försäljningen. Gör man en graf av detta fenomen får man några få höga staplar till vänster som utgörs av hits. Sedan sjunker staplarnas höjd snabbt när man rör sig åt höger, och figuren ser ut att ha en “svans”. I många fall är denna svans mycket lång, därav uttrycket “long tail”.

Vad innebär det?

Saker rör sig snabbt idag. Att kunna anpassa sig efter rådande förutsättningar och utnyttja ett läge är bra, men att kunna vara den som ser nästa läge komma, eller till och med vara den som skapar nästa läge, är bättre. Vid alla större förändringar skapas både vinnare och förlorare. Allt som oftast är förlorarna de som klamrat sig fast i den gamla världen medan vinnarna är de som lett sina trupper into the depths of the unknown.

Det här inlägget går inte ut på att tipsa er om nästa stora förändring, för ska jag vara ärlig så vet jag inte hur den ser ut – än. Men antagligen lär den bli Politisk, Ekonomisk, Sociokulturell (dvs demografisk) eller Teknologisk. En PEST-analys i makroskala kan kanske ge fler svar, och om någon tar sig för att göra en sådan får ni gärna återkomma till mig. Jag lovar att lyssna.

Vad vi kan göra är att se till vår historia.

Historiskt utbud och efterfråga: början

Ska vi se till industriell och kommersiell marknadsföring och försäljning tar vår historia sin början någon gång kring förra sekelskiftet. Stora förändringar över hela PEST-matrisen skakade om världen rejält, och som vanligt fanns det vinnare och förlorare. Jag tänker fokusera på vinnarna.

Vid det förra sekelskiftet hade stora fabriker börjat byggas. Dessa behövde arbetskraft och folk började i allt högre utsträckning flytta från landsbygden och in till städer. Fortfarande bodde dock fler människor på landet än i städerna. För dessa var utbudet mycket begränsat, och bestod ofta av vad den lokala lanthandeln hade att saluföra. Ny teknik gav nya produkter till helt nya (låga) priser, men för folket på landet var allt i stort sett detsamma.

Då kom några smarta personer, i USA var det Richard Sears och Alvah C. Roebuck, i Sverige bland andra bröderna Clas och Emil Ohlson, och såg en möjlighet att via post förse landsbygdsmarknaden med den nya tidens produkter. Framgångarna blev minst sagt stora och ett tag hade Sears, Roebuck & Co världens största kommersiella byggnad i sitt varulager utanför Chicago.

Historiskt utbud och efterfrågan: urbanisering

Säg den lycka som varar för alltid. Urbaniseringen fortsatte i ett rasande tempo världen över, och tack vare T-forden och andra serieproducerade bilar kunde folk på landsbygden nu själva ta sig in i städerna och handla. Återigen drevs utvecklingen framåt av Teknologin och Sociokulturella förändringar. Tack vare billigare tillverkning och lägre priser fick folk också mer över i plånboken, och därmed en bättre Ekonomi. Ett par världskrig får väl sägas stå för de Politiska förändringar som skedde. Dessa gav ju även upphov till två ganska skiljda ekonomiska läror – kommunismen och kapitalismen.

Allt som allt ledde dessa förändringar till en minskad efterfrågan på postorderprodukter. Istället fick affärer i städerna sin glansperiod.

Historiskt utbud och efterfrågan: ut i förorten

Jag skrev ovan att folk vid den här tidpunkten fick mer och mer över i plånböckerna. Detta är ju en utveckling vi känner även idag – varje ny generation har bättre levnadsvillkor och levnadsstandard än den förra, åtminstone i västvärlden. Detta är den verklighet vi känner nu, men den är långt från en självklarhet. När våra fossila bränslen tar slut är det till exempel mycket möjligt att våra levnadsbetingelser försämras betydligt, men mer om det i framtida inlägg.

Förbättrad Ekonomi och trångbodda lägenheter inne i städerna drev en helt ny samhällsgrupp, medelklassen, ut i förorterna där de kunde bo och leva stort medan de pendlade in till sina arbeten i städerna. En ganska oväntad sidoeffekt av detta var att radiolyssnandet exploderade när alla pendlare behövde något att göra medan de satt fast i bilköer.

En annan effekt blev varuhus och stormarknader som poppade upp som svampar i förorterna. Anpassade för bilburna familjer som numera ofta hade kylskåp hemma blev de snabbt mycket framgångsrika. Genom att samla förortsfamiljernas alla behov på ett och samma ställe sparade man dem mycket tid som förr gick åt till att köpa in mat och varor från olika ställen i städerna. Kombinerat med låga priser, bekväma kundvagnar och väl tilltagna parkeringsplatser, blev dessa nya kommersiella hubbar en succé. Det dröjde heller inte länge innan de utvecklades till fullfjädrade köpcentra där förortsfamiljerna kunde få alla sina behov tillfredställda.

Utbud och efterfrågan: bredd eller djup?

Utvecklingen med större och större köpcentra fortsatte länge, och pågår i viss mån än idag. Vi konsumenter tycker bevisligen om att kunna hitta det mesta (helst allt) på ett och samma ställe. Ett skäl är förstås att vi värdesätter vår tid, och vill ödsla så lite av den som möjligt i bilen påväg från eller till hemmet och affären.

Men hur stort ett köpcentra än blir, kommer det alltid att utgöras av butiker – fysiska butiker med begränsningar i tid och rum. De kommer att ha lokalhyror, personalkostnader och öppettider, och majoriteten av dem kommer aldrig att kunna erbjuda sina kunder en Satoshi Ohno-skiva från 2001.

Internet har, som sagt, ritat om den spelplanen i grunden. Ny Teknologi har varit drivande de två senaste decennierna, tillsammans med Sociokulturella förändringar i form av större individualistiska möjligheter. Politiskt har Sovjetunionen tinat bort vilket förstås har öppnat upp enorma nya målgrupper för företag som säljer i en digital värld där tid och rum saknar betydelse.

Detta har lett till fler nischer. Vi tycker fortfarande om att ha det mesta vi behöver på samma ställe men när vi väl inser att vi har tillgång till de mer udda prylarna tycker vi om att ha tillgång till dem också. Internet är knappast stormarknadens död. Inte heller skivindustrins. Vad de dock behöver, och förr eller senare kommer tvingas, inse är att spelplanen inte är densamma som när Backstreet Boys sålde platinum och unga tjejer gick och såg Titanic på bio fyra gånger på en vecka.

Att blicka framåt

Så om vi ska försöka oss på några högst okvalificerade gissningar för hur framtidens förändringar ser ut då.

Tja, ser man på avsnittet ovan så saknas en viktig PEST-faktor, nämligen den Ekonomiska. Jag tror att vi kommer se två större förändringar framöver. Den ena, på kort till medellång sikt, är att kineser och indier kommer att få det ännu bättre ekonomiskt. I dagsläget har en stark asiatisk medelklass dykt upp, och den efterfrågar ungefär samma saker som den västliga. Är den på samma nivå som den västliga? Knappast, och där det finns diskrepanser finns det entreprenöriella möjligheter.

Den andra, på längre sikt, är antingen en energikris eller en omställning till förnyelsebar energi. Den som kan positionera sig för dessa två alternativ kommer att vinna inte nu, inte imorgon, men definitivt i övermorgon.

En annan sak som har ändrats är hos vem makten ligger. På en marknad med begränsat utbud – short tail – har konsumenten inte så många andra val än att köpa det som erbjuds. På en marknad med i princip obegränsat utbud – long tail – är det producenterna som nu måste differentiera sig med hjälp av priser, kvalitet, kundservice eller någon av de många USPar som finns där ute.

Kvalitet vinner

Idag är det ingen hemlighet att det säljs markant färre skivor än för tjugo år sedan. Ett begränsat utbud av skivbolagsprodukter (tänk BSB, Britney etc) har ersatts av många fler artister som kanske inte ligger etta på topplistan i 40 veckor, men som stannar kvar på den lika länge. Skivförsäljningen har minskat av den enkla anledningen att vi nu kan betala enbart för det vi vill lyssna på. För varför ska konsumenten betala för en hel skiva när åtta av tolv låtar är skit? Det är enklare, billigare och helt enkelt smartare att bara köpa de där fyra bra spåren. Och varför inte göra det på iTunes, eftersom man ändå inte har en bärbar CD-spelare utan en iPod?

Tillgänglighet vinner?

Personligen tror jag inte så mycket på M-commerce, shopping i mobilen. Förmodligen har jag fel. När den marknaden briserar kommer jag vara en av dem som står kvar i den gamla världen och frågar mig hur folk rimligtvis kan ha så bråttom att köpa en ny soffa, att de gör det från sin mobiltelefon.

Det sociala vinner

Jag skrev ovan att tid är något vi värdesätter högt. Så varför kommer inte postorderkatalogen tillbaka? Jag tror att skälet är att vi värdesätter möjligheten att kunna klämma och känna på en vara innan vi köper den, lika högt som tiden vi vinner på att bara beställa hem den ur en katalog.

Så något extra värde måste tillföras för att tippa vågskålen åt distanshandelns håll. Jag tror att denna fördel ligger i den sociala shoppingen på nätet. Andra kunder betygsätter, recenserar och kommenterar produkter vi funderar på att köpa, och eftersom andra kunder är de som är närmast oss själva sett till intressen och mål är vi mycket benägna att lyssna på dem. Deras åsikter och synpunkter får fungera som ett substitut för klämmandet och kännandet. Undersökningar har till och med visat att betygsatta produkter säljer bättre än icke betygsatta, även fast betygen är dåliga! Huvudsaken verkar vara att vi får veta att vi inte är ensamma om att köpa varan.

Relationer vinner

Om utbudet är begränsat behöver producenten inte ha en relation till konsumenten, denne kommer att handla ändå. Av den anledningen kunde Henry Ford blankt skita i sina kunders smak och preferenser och enbart erbjuda T-forden i sin favorit-ickefärg svart.

Idag skulle ett företag som gjorde något sådant slaktas. Faktum är att det sker hela tiden. De senaste åren är fulla av exempel på företag som gått under för att de felaktigt trott att de har kunnat strunta i sina kunder. Den enda situationen som den typen av attityd fortfarande verkar fungera i, är statligt monopol. SJ rosar ju inte direkt marknaden till exempel…

Jag hade förstås kunnat fylla på här med en mängd olika faktorer som vinner, men jag tycker att de alla på ett eller annat sätt har med relationer att göra. Kommunikation vinner, lyhördhet vinner, anpassningsförmåga, kundbemötande, kunddriven produktutveckling vinner osv. Men när allt kommer kring, så syftar alla dessa saker till att förbättra relationen med kunden.

Och så…

Det här blev långt, och jag är glad om du lyckats ta dig ända hit (lämna gärna en kommentar med era tankar). Mina tankar kring ämnet är inte på långa vägar varken färdiga eller skrivna i sten, och det hoppas jag också att de aldrig blir. Det är ju det som är det fina med resonemang kring pågående historia, de blir liksom aldrig färdiga.

//J