Ny tid, ny riktning

Både här i livet och, som en konsekvens, här på bloggen. Bloggen har ju varit med ett tag och mestadels varit ganska personlig. Tanken framåt är att den ska fungera mer som en kunskaps- och inspirationskälla, tipsbank till bra material och innehåll, och ventil för mina tankar kring samhällsutveckling, trender och det jag arbetar med: digitalisering och ledarskap. Låt mig förklara varför.

Min byrå Panang står inför en spännande framtid med kraftig tillväxt. För att klara detta har vi gjort en del ganska stora förändringar i organisationen, i form av bland annat tillsättande av byråchef och styrelse. Vi gör också en rockad i ledningen, och min kollega Krister tar över rollen som VD medan jag får en friare roll, som det så vackert heter. Du kan också läsa mer om det här.

Denna friare roll innebär konkret att jag tar platsen som aktiv styrelseordförande (och därmed coach och bollplank till Krister), samt som utförare i projektgrupper i en roll som digital strateg och sökspecialist. Jag kommer också att fortsätta representera Panang, och man kan alltid ringa till mig om man vill mitt företag något. Hjärta, själ och tid finns kvar där utan någon som helst tvekan.

Detta kommer att frigöra en del tid (att vara VD är inte direkt något man gör med vänsterhanden), och en betydande del av denna tid kommer framåt att läggas i Panangs systerbolag Yoddla. Där har vi nu en helt fantastisk produkt, och behöver arbeta mer med marknadsföring, försäljning, onboarding och kundvård – sådant jag lyckligtvis vet en del om.

Men Yoddla är ännu inte i stadiet där jag kan ta lön (vi återinvesterar dessutom alla intäkter i att växa), och på Panang kommer jag troligen att ha en deltid. Därmed öppnar jag dörren för en tredje möjlighet: att själv hjälpa andra företag som konsult (och det är mycket det hela den här sajten går ut på att förklara).

Som rätt kunnig på mina områden, och med rätt lång praktisk erfarenhet, ser jag en möjlighet att kunna göra faktisk skillnad hos ett mindre antal kunder. Där kan jag gå in i organisationen och göra genomlysningen tillsammans med personalen, skruva på de rattar som krävs internt, forma strategi och taktik för extern kommunikation, och dessutom kunskapsöverföra medan jag får igång maskineriet. Självklart även bara göra punktinsatser om det är det som behövs. Samtidigt har jag hela Panangs arsenal och resurs i ryggen vid behov.

Hur det här går? Återstår att se. Jag är öppen för förslag och kikar gärna på möjliga uppdrag och samarbeten från och med juli. Önska mig lycka till.

JG

Full fart i höst

Det kommer bli en spännande höst. Renoveringen fortgår och nu ligger fokus på nedervåningen/källaren som ska göras klar så att grabben kan flytta ner dit lagom till bebisen kommer. Mycket är kvar och det ser ut att bli en inte helt billig historia – ny luftvärmepump (troligtvis, vi har inte helt bestämt oss för hur vi löser uppvärmningen nere) och ny garageport. Tur vi har bra vänner och att undertecknad råkar deläga ett garageportsföretag… ;)

Utöver renoveringen kommer det hända en hel del smaskiga saker med GFD. Jag får inte säga så mycket än men det lär hända ett och annat som kommer att skaka om livet för våra kära konkullegor i närområdet. Återkommer kring det!

//J

Att stanna upp

Alla djur, utom människan, vet att livets huvudsakliga mening är att njuta av det.
– Samuel Butler

Det händer så extremt mycket nu. Det är kanske den dåliga standardursäkten, men det är till stor del därför jag inte har uppdaterat den här bloggen på så länge. I firman rullar det på i 180 och varje gång jag försöker lyfta blicken för att se bortom nästa krök eller vägbula, så händer något som tvingar ner den igen. Bränder ska släckas, fakturor ska betalas och trots att den ekonomiska biten är klart mycket bättre än den var i januari och februari då vi var helt nya (i aktiebolaget) samtidigt som vi expanderade kraftigt, så vågar man liksom inte ropa hej och andas ut.

Jag och sambon har nog hittat ett hus vi vill ha, men det kräver att vi får låna lite till renovering och upprustning av det så fort vi flyttar in. Bolånelöfte har vi, men från banken vi fått det från (den enda vi frågat hittills) blev det tvärt nej på att (blanco)låna till någon renovering. Samtidigt var de okej med att vi istället lånade till extra handpenning och köpte ett dyrare hus. Besynnerligt att man kan få låna till ett dyrare hus men inte låna för att göra sitt köpta hus dyrare. En investering (värdeskapande) kontra en spekulation (tillför inget värde), banken valde det senare. Självklart är det inte små summor vi talar om, men sett till vad andra fått och får låna känns det inte särskilt blodigt alls, snarare tvärtom.

Det som nog slog allra värst var att banken inte hade några problem med att rakt ut säga att det är mitt fel att vi inte kan få det tämligen ringa lån vi begär. Jag är orsaken till att jag och min familj inte kan flytta. Jag och mitt företag. Det är sådant som verkligen får en att känna att det är värt det, eller hur? Jag har inte varit så nära på att ge upp, lägga ner och skita i alltsammans på mycket länge. Att få svart på vitt att man inte är betrodd är en av de värsta känslorna som finns, åtminstone för mig. Man kastas mellan glöden och viljan att motbevisa dem och visa världen att man minsann klarar det oavsett vad någon bedömningsgrupp på Länsförsäkringar tycker, och känslan av att man kanske är värdelös ändå, och att man nog skulle ha större chanser om man gav upp, tog ett normalt jobb som en normal människa, började läsa Aftonbladet och oroa sig för pensionen. Ena minuten är man stolt och rakryggad, nästa är det som att kroppen fått pyspunka (inte helt olikt häxmästaren som imploderar i Sagan om Konungens Återkomst, du vet).

Samtidigt händer det så extremt mycket bra och roligt i mitt liv. Trots ständig likviditetsoro så tuffar GFD på, jag syssselsätter tre personer utöver mig själv, projektet vi gör går bra och kunderna är nöjda. Jag själv bjuds in till möten här och föreläsningar där, intervjuas här och hittar nya kontakter där.

Såg en dokumentär om några överlevare från Utöya igår. Där snackar vi riktiga överlevare. Vardagsproblemen bleknar när man ser vad de har övervunnit eller kämpar för att övervinna. Kanske borde jag försöka bli bättre på att fokusera på vad jag faktiskt har, hellre än allt jag (ännu) inte har. Stanna upp ibland. Lyfta blicken om så bara för en minut.

Det känns som en ganska bra plan.

//J

Ditt och datt

Jag ska faktiskt erkänna att det inte har skett särskilt mycket på investeringsfronten den senaste tiden. Ett par silvermynt hos LS mest för att Torgny där mailade ut och berättade att de hade sina LS-mynt i lager och jag tyckte att jag lika gärna kunde passa på.

Istället går de mesta och flesta slantarna istället till en insats till bostad. Vi är ute i husletarsvängen nämligen, och då behövs ju förstås varenda krona man kan skrapa ihop till handpenningen på 15 %. Någon kanske iofs ser ett hus som en investering, men eftersom det är vi själva som ska bo där snarare än hyra ut så är det enligt mig mest frågan om tak över huvudet. Att man sedan kan amortera en del av beloppet man annars skulle lagt på hyra ser jag mer som ett sparande snarare än investering. Husköp i syfte att hoppas på en värdeökning är inte den mest riskfria investeringen nej…

På jobbet rullar det på i vanlig fart. Fredrik, vår senaste tekniker och den första riktigt anställda av GFD började i onsdag, och det känns riktigt bra. Kan nog bli en stor tillgång. Nu måste vi bara få upp försäljningen rejält så vi har råd att ge allihopa lön… Ska nog ge sig, stor pitch imorgon.

Nej skjut mig långsamt vilket tråkigt inlägg. Ledsen för det, men man försöker ju liksom ta bebissteg tillbaka och då är det nog i början mest en fråga om att skriva över huvud taget. Väl?

//J

Var går gränsen för fair play?

Idag publicerar jag ett inlägg på GFD-bloggen om 5 saker jag tycker är viktiga att känna till när man ska köpa in sökmotoroptimering. Inlägget kom delvis till för att jag tycker att alltför många företag idag inte har en aning om vad det är de köper när det kommer till sökmotoroptimering. Ännu färre gör förmodligen en konsekvensanalys över vad som skulle hända om deras SEO-leverantör inte lever upp till förväntningarna eller gör något som potentiellt kan skada företaget varumärke.

Men delvis kom det också till på grund av två händelser med korta mellanrum som varit ganska intressanta att ta del av. De involverar två av Sveriges större SEO-företag och eftersom åtminstone ett av dem historiskt verkar ha haft ganska pigga advokater (och här!) tänker jag vara mycket noggrann kring hur jag uttrycker mig. Jag är inte ute efter att smutskasta eller skada någon, och redovisar bara fakta tillsammans med mina egna tolkningar. Hur ni väljer att tolka det är helt upp till er.

Den första händelsen inträffade för ett par veckor sedan när jag blev kontaktad av SEO-räven Lars Wiklund, som efter mitt och Nicklas Larenholtz godkännande publicerade det här inlägget om hur företaget Jajja använde branschkollegors konkurrenters serverkapacitet för att länka till sig själva.

Självklart finns det sparade bevis, och Jajjas vd mailade även dagen efter Lasses publicering för att be om ursäkt. Herr Ståhl hänvisade till en intern process som felat, och bilden är numera borttagen.

Den andra händelsen började med att jag fick en mail vidarebefordrat från en kund. GFD har tagit helhetsansvar för den här kundens digitala närvaro, inklusive sökmotoroptimeringen, men kunden har återstående tid kvar på ett avtal med MediaAnalys.

I mailet förklarade en projektledare på företaget att resultaten sedan de lämnade över till mig är en katastrof. Projektledaren litade på att jag kunde mitt arbete, men det sker ingen förbättring. H*n behöver snarast tala med kunden så att de kan få upp skutan på rätt köl igen (sparat mail finns självklart).

Jag är inte dum. Jag fattar att det förekommer en del trash talk i alla branscher, varför skulle SEO-branschen vara undantagen? Men den här projekledaren har mitt nummer, och ville h*n verkligen kundens bästa hade h*n förstås inte gått bakom ryggen på mig och kallat mitt övertagande för en katastrof. Varför man istället gör såhär går förstås att spekulera kring, men vi håller oss borta från spekulation i största möjliga mån tycker jag. Knäckfrågan är: är det fair play?

Katastrof, förresten. MediaAnalys säger sig ha gjort ändringar onpage för kunden vid tre tillfällen, men jag har ändå själv fått lägga in <title>-taggar, meta descriptions och rätt headingformat på så gott som alla sidor utom startsidan. Mycket grundläggande sökmotoroptimering.

Offpage har jag förstås byggt länkar, men jag har mycket svårt att tro att de jag byggt på något som helst sätt skulle kunna skada sajten. Snarare är de nog ett ganska bra komplement till de kataloger och spambloggar (vilket jag förstås inte lägger någon värdering i) som MediaAnalys har länkat från (bevis finns återigen).

Nej, det här har nog snarast något att göra med hur jag reviderade de sökord som man optimerade mot. Jag kom fram till, efter en ganska enkel analys, att en del av orden knappt hade några sökningar alls, var irrelevanta och knappast värda att betala något för att få optimering mot. De byttes istället ut mot bättre sökord, som förvisso hade högre konkurrens men också fler sökningar och högre relevans – en ändring  i stil med att gå ifrån “försäkring mot höftproblem för grand danois” till “billiga hundförsäkringar” i fråga om konkurrens, ungefär.

Självklart räcker det inte att fortsätta med “business as usual”,  men kanske (och jag betonar kanske här för sånt kan man ju inte veta) är det enklare att skylla på mig än att lägga energi på att optimera mot svårare nyckelord – speciellt som man ändå inte behöver redovisa hur, hur många och vilka länkar man bygger (ja, jag har grund för det också). Kanske är allt mitt fel, kanske är det en slump.

Oavsett, så skulle den här branschen vinna på lite mindre skitsnack och snyltning, och lite mer yrkesheder och fair play i allra största allmänhet – ingen nämnd, ingen stämd. Jag borde väl vara glad för att GFD tydligen är stort nog att dra åt sig en del uppmärksamhet, men ärligt talat är det en uppmärksamhet jag hade klarat mig utan. Var tycker ni att gränsen borde/bör gå mellan renhårig konkurrens och smutshårigt snicksnack? Är vi konkurrenter eller kollegor eller konkullegor? Är vi inte bättre än såhär? Och hur är det egentligen med risk/reward när man snackar skit om andra företag?

 

//J

Kristallisering

I skrivande stund är jag på plats i ett otroligt vackert och solindränkt vårstockholm. Jag är här för att ha ett möte, och förhoppningsvis skriva lite avtal, med GFDs hittills största kund. Vilken det är kommer förmodligen att avslöjas i sinom tid, vilket tar mig till punkt 2 på det här inläggets agenda.

GFD.nu har fått en totalrenovering. Först och främst har jag börjat kalla företaget vad det faktiskt är – en webbyrå. Designen och navigeringen har uppdaterats, liksom tjänsteutbudet, och gfd.nu ståtar numera också med en helt egen blogg. Och det är egentligen bloggen som är själva poängen, för den påverkar nämligen den här bloggen.

Från och med nu kommer, med undantag av riktigt stora händelser förstås, GFD-bloggen att handla om företagets utveckling, erbjudande, och händelser som påverkar det. Den här bloggen kommer i sin tur att fokusera mer på det privata och personliga, mina egna åsikter (som iofs alltid speglar min arbetsgivares) och vardagsobservationer. Resultatet kommer förmodligen att bli fler men kortare inlägg, och allt som hör webbproduktion, sökmotoroptimering, digital marknadsföring och GFD samlas istället på gfd.nu.

Så nu vet ni det. Jag hoppas att ni tar er tid att besöka båda platser, alternativt väljer en av dem utifrån intresse och preferens. Och det var väl allt jag hade att säga om den saken.

 

//J