Allt du behöver veta om Facebooks nya kryptovaluta Libra

Dags för en till kryptovaluta, ett till stablecoin. Ska Facebook lyckas där andra gått bet?

Vad är Libra?

Om vi börjar från början då. Kryptovalutor är den sammanfattande termen för valutor som bygger på kryptografi, och 99 gånger av 10 på någon form av blockkedjeteknik. Blockkedjor är distribuerade, decentraliserade databaser där all input lagras istället för att skrivas över. Fördelarna är t.ex. spårbarhet bakåt i kedjan och svårigheter att förfalska information. Nackdelarna är t.ex. att det är en dyr (kapacitetskrävande) och ganska långsam teknik. Bitcoin, den mest kända kryptovalutan, klarar t.ex. bara av 7 transaktioner per sekund.

Många kryptovalutor, varav Bitcoin ju sticker ut mest, har också problem med stabilitet. Spekulation kan driva kursen hårt och snabbt, och det är svårt att få riskaverta handlare att acceptera ett betalningsmedel som antingen är värt det dubbla eller värdelöst om en vecka.

Men det går att bygga mer effektiva blockkedjor än Bitcoin. Och det går att knyta även en digital valuta till mer stabila index än fri spekulation. Enter: Libra.

Libra är ett ”stablecoin” som lanseras av Facebook. Stablecoin är i sig inget nytt, JP Morgan har t.ex. också släppt en sådan valuta för att hantera sina digitala transaktioner. Det är helt enkelt en valuta som är knuten till andra valutor, statspapper eller en kombination av dessa.

Vilka står bakom Libra?

Facebook har klokt nog insett att man har vissa problem med trovärdigheten. Cambridge Analytica-skandalen öppnade ögonen för många, och sedan dess har ärligt talat skandalerna avlöst varandra i ett sådant tempo att det är tur för bolaget att nätverkseffekten man har är så stark.

Och om man nu har trovärdighetsproblem så är det kanske inte toppläge att lansera en egen valuta. Valutor bygger ju på just trovärdighet: en sedel är ju bara värd 100 kronor för att du och jag är överens om att den är det, och vi vet att Riksbanken garanterar det. Om vi slutar lita på varandra och Riksbanken, är sedeln värd pappret den är tryckt på.

Så vad har Facebook då gjort för att lösa detta? Jo, man har satt upp en entitet i Schweiz (home of neutralitet och bankfack) och dessutom bjudit in andra att deläga Libras infrastruktur. I den här gruppen ingår än så länge:

  • Betalningar: Mastercard, PayPal, PayU Stripe och Visa
  • Tech: Facebook, Booking Holdings, eBay, Farfetch, Mercado Pago, Spotify AB, Uber Technologies, Inc. och Lyft
  • Telecom: Iliad och Vodafone Group
  • Blockkedjeteknik: Coinbase, Inc., Anchorage, Bison Trails och Xapo Holdings Limited
  • Riskkapital: Andreessen Horowitz, Breakthrough Initiatives, Ribbit Capital, Thrive Capital och Union Square Ventures
  • NGOs: Kiva, Creative Destruction Lab, Mercy Corps och Women’s World Banking

Ganska stora namn, och blandad kompott. Alla har en röst var i the Libra Association som en garant för att ingen, inte ens Facebook, ska kunna gå in och bestämma hur det här ska styras.

I det att Libra är ett stablecoin, kommer det att fungera som så att du, jag och företag ska kunna växla in våra egna pengar och få Libra tillbaka, genom speciella valutaväxlare och ”plånböcker” (där Facebooks Calibra är den mest framträdande och den som kommit längst). Pengarna finns alltså i viss mån kvar, och läggs på hög i Libra Association för att kunna täcka uttag. Här skiljer man sig alltså från traditionell ”fractional reserv banking” som ofta bara kräver att banken har en krona på kontot för att kunna få låna ut tio nya.

Pengarna som Libra Association får inväxlade ska placeras i tillgångar som valutor och statspapper är det tänkt, dels för att stabilisera kursen och dels för att generera ränteintäkter till delägarna (de 28, men i framtiden upp till 100 företag och organisationer som stoppar in 10 miljoner dollar vardera i detta).

Många har uttryckt oro över att Facebook trots löfte om motsatsen ändå riskerar att dra nytta av sin ställning som en av infrastrukturleverantörerna till Libra (det behövs servrar för att hantera de upp till 100 transaktionerna per sekund som man hoppas ska genomföras), inte minst lagstiftare. Om politikerna underskattade effekten av att låta sociala medier växa oreglerat, så lär man inte göra samma misstag när det kommer till pengar.

Varför lanserar man Libra?

Enkelt uttryckt: för att tjäna pengar. Facebook med flera uttrycker såklart en vilja om att förändra livet för miljarder, och det har man också potential att göra.

Idag kostar det 5-15 % av beloppet att skicka pengar mellan länder i transfer fees, något som hämmar utvecklingen i fattigare länder. Arbetare som vill skicka hem pengar till familjen ser summan krympa, och delar av den hamna i händerna på bolag som Western Union.

Internationella transaktioner är ett stökigt område, där pengar kan försvinna på vägen och överföringar ta flera dagar medan belopp studsar mellan banker.

Där hoppas man att Libra ska kunna förenkla processen rejält, och dra ner priset till en bråkdel. Om någon ska vara orolig för Libras intåg på marknaden, så är det just valutaväxlingsbolag och internationella transaktionsaktörer.

Kommer Libra att lyckas?

Döm själv. Det som talar för är att Facebook har en enorm användarbas man kan marknadsföra detta till, samt att strukturen på organisationen kan vinna folks förtroende. Om Vodafone, Spotify, Uber, Kiva eBay börjar acceptera Libra som betalmedel kan jag mycket väl tänka mig att betala med den. Om den samtidigt accepteras av Visa och Mastercard så sänker det trösklarna ytterligare. För världens miljarder fattiga som inte har tillgång till bankkonto eller möjlighet att smidigt skicka pengar över landsgränserna, kommer det att vara attraktivt.

Vi ska komma ihåg att den infrastruktur och användarbeteende som Libra vill skapa redan finns i Kina genom WeChat: en plattform för allt inklusive betalningar.

Det som talar emot är dels lagstiftarnas skepsis mot techbolag i allmänhet och Facebook i synnerhet (och att deras ensamrätt på valutaprägling hotas), dels att det trots allt finns en tröskel. För mig, i ett land med stabila banker, Swish, Klarna, Euro och växlingskontor, är fördelarna med att växla in delar av min lön i en digital valuta få.

Vad kan det få för konsekvenser?

Om Libra slår igenom på riktigt kan det få enorma konsekvenser: en verkligt global valuta som inte ägs eller kontrolleras av centralbanker utan av ett konsortium av organisationer. Globalisering på riktigt.

Det kommer också att sätta enorma medel i händerna på detta konsortium, och ge det makten att investera i (och hjälpa) eller låta bli att investera i (och stjälpa) hela länder och valutor.

Konsekvenserna av en global valuta som speglar en korg av utvalda tillgångar är svåröversiktliga, men kan i den bästa av världar hanteras på ett sunt sätt. Vi fick överlag till det med ICANN t.ex. Skillnaden här är såklart att det finns ekonomiska intressen och organisationer som gör detta för egen vinning. Som med allt som rör finans, kommer det att koka ner till förtroende.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.